När det vänder
Efter åtta dagar med halsont vaknade jag även igår med just halsont. Tidigare dagar har det varit ihållande och gjort rejält ont, igår gav det med sig efter ett par timmar. Efter lite velande fram och tillbaka beslutade jag mig för att testa kroppen i en 3 kilometer lugn jogg. Halsontet fortsatte att lysa med sin frånvaro och det blev även en fotbollsträning på kvällen.
Det är lustigt, hur beroende man kan vara av att få springa av sig. Ett beroende jag inte skulle klassa som särskilt negativt dock, så jag tror jag behåller både det och den symptomfria halsen.
Känslan efter ett lite längre uppehåll är ju helt fantastiskt! Det spritter i benen, energin är på plats och leendet är som fastklistrat på läpparna. Promenader i all ära (har gått knappa milen om dagen nu i veckan) men ingenting slår riktig rörelse med tung andhämtning och svett som pärlar sig i pannan.
Det är lustigt, hur beroende man kan vara av att få springa av sig. Ett beroende jag inte skulle klassa som särskilt negativt dock, så jag tror jag behåller både det och den symptomfria halsen.
/A.
Hemlängtan
Näst sista veckan med jobb här hem-hemma är här och jag börjar längta tillbaka till Kalmar nu. Från hem-hemma, hem till Kalmar - vad ÄR hemma egentligen? Tycker verkligen om att jobba, mina arbetskamrater och härliga stamkunder, men efter tre månader börjar jag längta tillbaka till plugg, att äta samma matlådor en vecka i rad och att alltid storhandla på måndagar.
Träningen rullar på bra med hyfsad variation. I måndags vilodag pga extrem magkramp som vägrade att ge med sig, tisdagen bjöd på en morgonrunda á la 8 km och igår blev det en löprunda med Ellie. I förmiddags var jag ledig och fick med mig Lisa på ett pass, denna gång på varsin motionscykel. Vansinnigt svettigt! Har blivit bortskämd med att ha en ständigt träningsvillig kompis 5 kilometer bort, vissa pass går så mycket enklare med lite sällskap. Och slutligen, sprang jag omkring och jagade en boll i en och en halv timme efter jobbet.
Jag börjar inte bara längta efter Kalmar och plugg utan även efter lite klassisk höst- och vinterträning. Längre distanser i längre tempo och mer styrketräning än för tillfället. Fast, samtidigt är jag taggad på att försöka springa några snabba lopp innan säsongen är över.
Jag anmälde mig faktiskt till en crawlkurs tidigare i veckan, men fick sedan besked om att den var fulltecknad. Trist, för nu vill jag verkligen lära mig att crawla och kunna uppskatta simning. Min förhoppning är att kunna starta i alla fall en dag i veckan med ett pass i bassängen.
Lite rörigt inlägg som sammanfattar de senaste dagarnas träningsaktiviteter och tankar. Så kan det bli ibland.
/A.
Match igen!
Idag har jag spelat match. Efter mycket om och men vågade jag försöka. Och kroppen höll!
Vaden gjorde ont som tusan under uppvärmningen men sedan släppte det faktiskt. Knät kändes stabilt, väntar in kvällens potentiella eftervärk innan jag säger för mycket... Kom in efter 25 minuter i första och spelade sedan matchen ut.
Det är ett ständigt dilemma det där, med fotboll och skador. I princip alla i min omgivning råder mig att lägga fotbollsskorna på hyllan med tanke på vårens lilla knäincident. Jag har ägnat åtskilliga timmar åt att tänka på det här, men har nog kommit fram till att jag ska spela säsongen ut, så länge jag inte känner av knät. Det är min stora fasa i livet just nu, att skada knät och inte kunna springa. Jag vill verkligen kunna springa hela livet, fotboll lär jag bara spela ett par år till, hur fantastiskt roligt det än är.
På onsdag väntar Kalmar minitriathlon och igår tog jag sommarens andra cykelrunda. Tungt som tusan, hur kan man kan vara så dålig på att cykla? Det blir minst sagt en spännande historia, men skönt med positiva besked från vaden som varit tjurig ett bra tag. En ordentlig uppvärmning är vad som verkar behövas för att den ska fungera. Var hos en naprapat i tisdags som konstaterade att fästet mellan vadmuskeln och senan inte är helt okej, men kanske att en timmes behandling gjorde nytta ändå. Om det handlar om en sträckning eller en överansträngning kunde hon inte svara på, men var i alla fall ganska övertygad om att det inte blir värre av att belastas.
/A.
Intervallspring i grupp
Alexandra P måste skärpa sig med styrketräningen! Den som jag lyckats hålla mig till hela hösten, vintern och våren men som nu känns lika tråkig som vintern känns lång. Jag antar att det lätt blir så när sommaren, ljuset och värmen kommer. Ikväll ska jag i alla fall iväg till gymmet, om min förkylning tillåter.
Förra veckan hade jag ju ont i halsen men var inte förkyld. Åhus tillsammans med x antal förkylda och halvsjuka människor och så vaknade jag med lite förkylningskänning häromdagen. Nu har det övergått till täppthet och snuva, ingen tendens till feber så hoppas det håller sig där.
Jag (vi?) har som mål att köra ett frivilligt löppass i veckan med lite intervaller, för och med några ur fotbollslaget. Igår var det dags för sommarens första pass som blev 10*200 meter + 5 intervaller i backe där vilande gäng fick stå i planka under tiden de andra sprang backe. Det är verkligen oerhört svårt att hålla i intervallträning när gruppen skiljer sig åt snabbhets- och uthållighetsmässigt men jag tycker det blev ganska bra. För min egen del blev det mer av ett vanligt löppass men det är sekundärt i det här fallet. :) Nästa vecka hoppas jag att fler vågar sig på att förbättra konditionen lite, är alltid välbehövligt.
Och rullskidorna! Det går framåt. Inte en enda vurpa häromdagen, kändes faktiskt ganska stabilt. Mitt stora problem är dock alla blåsor jag får, söker med ljus och lykta efter ett par handskar bra nog för mina klena händer.
/A.
Lerig löpning
Helgen är över, och vi lyckades ta oss till a-slutspel för femte året i rad. Jag anser mig ligga bakom en seger tack vare mycket taktiska byten... Nej, skämt åsido! Det var en härlig helg trots mindre härligt väder - så tacksam över mina kära vänner.
Jag passade på att utforska Åhus i löpskorna mellan två matcher i lördags. Kan varmt rekommendera Åhus, himla fint ställe att semestra på i några dagar.
Jag passade på att utforska Åhus i löpskorna mellan två matcher i lördags. Kan varmt rekommendera Åhus, himla fint ställe att semestra på i några dagar.
Idag är jag ledig och har haft en helt oplanerad dag med sovmorgon som enda måste. Sprang 7,5an innan också, det där fruktansvärda terrängspåret som dagen till ära var rejält blött efter helgens regnande. När man sjunker ner och känner hur man med någon form av sugproppseffekt dras ner i leran varpå skorna fylls med vatten, då vet man att man kommer få slita lite extra de sista kilometerna.
Småland bjuder inte på något finväder så att sola är uteslutet idag. Ligger istället i soffan och vilar lite innan det är dags för dagens andra pass som just idag får bli på rullskidor.
/A.
Åhus och träningsvila
Just när man tror att man ska ägna massa timmar åt träningen kommer halsontet som ett brev på posten. 4 dagar utan träning och så idag vaknade jag utan ont i halsen. Hoppade i löpskorna och sprang en runda. Fantastisk känsla!
/A.
Ser det som behövlig vila och ser nu fram emot en überhärlig helg i Åhus med mina kära fotbollskompisar tillika bästa vänner. Sol och bad byts nog ut mot regn och rusk men vad gör väl det? Jag ska inte utsätta knät för att spela men ska självklart agera coach/hejarklack. Mot Åhus!
Fotboll, fotboll, fotboll
Den här veckan är verkligen fotbollen det som är i fokus, men jag har faktiskt ingen som helst anledning att klaga. I måndags var det match med b-laget. Jag spelade libero och vi vann med 5-1. En vinst är alltid en vinst!
Igår var det fotbollsträning i fantastiskt väder med fotbollstennis, skott och liknande, en lattjo träning med enbart roliga övningar. Efter en sådan träning är det inte ens jobbigt att komma hem lite senare än planerat och tvingas handla, laga mat och städa till klockan slår 23.00.
Och så idag, spelade jag match med A-laget här i Kalmar. Det var faktiskt min premiärmatch här i Kalmar då jag vanligtvis beger mig hemåt och spelar. En riktigt rolig match som slutade med en 4-2-vinst. 90 roliga minuter med positiv stämning och riktig kämpaglöd. Dessutom bjöds det på finväder även idag. Slängde precis ett öga på klockan och insåg att den var 22.43 - en timme mer än vad jag trodde... Så, med de orden är det nog bäst att säga godnatt!
/A.
180
Dagarna går i 180 och helgen var inget undantag. Efter några timmar på biblioteket i fredags satte jag mig i bilen och åkte hem och till jobbet. Hem ganska sent, åt och gick och lade mig. Upp tidigt och iväg för att jobba och sedan direkt till match. Ny match, ny förlust och ingen ingående beskrivning behövs den här gången heller.
Humöret var i botten. Så totalt nedkört i botten som man bara kan tänka sig. Men så var det den årliga logfesten på kvällen, och den kan man inte missa TROTS derbyförlust och dåligt humör. Som vanligt blev det en fantastiskt rolig kväll och natt med dans, dans, dans (!) med härligt folk. Det går inte att beskriva en riktig logfest i ord, den måste helt enkelt upplevas. Klockan hade passerat 4 när jag kom hem, och bara några timmar senare var det dags att stiga upp. Lek med brorsbarnen i några timmar och sedan tillbaka till Kalmar igen.
Det var den helgen det!
Nu sitter jag med en kopp kaffe i handen och laddar inför match. Måndagar är matchdag här i Kalmar, ska bli kul om jag bara lyckas tagga till lite. I övrigt så är det ju faktiskt varvetveckan, och nervositeten borde smyga sig på. Tror dock inte det blir så nervöst i år, inga direkta mål, i år ska jag fokusera på en bra känsla loppet igenom och så får det gå som det går.
/A.
Det vankas seriepremiär
Så är alltså helgen här. Helgen då det faktiskt är seriepremiär.
Imorgon klockan 15,00 blåser domaren igång matchen mot Växjö DFF. Vi möttes i en träningsmatch tidigare i år och kan konstatera att det är ett väldigt bra lag vi med största sannolikhet kommer att möta. Just Växjö DFF känns som spännande motstånd, vi har i princip ingen aning om vad det är för lag vi kommer få fightas mot imorgon. Hur som helst - det ska bli oerhört roligt och det ska bli oerhört spännande att se hur vi kommer klara oss i konkurrensen i år. Spännande derbyn tillsammans med motstånd som vi aldrig mött förut. Vårt lag har dessutom fått förstärkning av några nya spelare och det känns som att vi utvecklat en lite annorlunda spelstil i år.
Jag är taggad redan, men imorgon är det utan tvekan Don't stop me now som går på repeat i bilen under 10 mil. Det var förra årets tagga-låt och varför ändra på ett vinnande koncept...?
Hoppas på en pigg kropp och ett helt lag där samtliga gör sitt yttersta för att vinna. Det sista är en självklarhet, dock!
/A.
Träningsläger
Vi är tillbaka på svensk mark! Har alldeles nyss kommit hem efter en lång bussresa. Fyra träningspass och en match senare är benen inte så lite möra. Vaderna är så otroligt stela, kunde nätt och jämt springa igår på matchen. Vi har i alla fall haft några helhärliga dagar med sol, regn, fotboll, godisätande och x antal skrattanfall. Därtill äckliga toaletter och smaklös mat, men det är bagateller i sammanhanget. Att det är positivt för sammanhållningen att åka iväg på träningsläger går definitivt inte att ta fel på.
I söndags tränade vi två pass och så igår ett förmiddagspass och en match då som sagt. Vi mötte ett holländskt lag, väldigt annorlunda att kunna prata fritt utan att motståndarna förstår ett ord. Vi spelade faktiskt riktigt bra och vann till slut med 6-1. Hur som helst, några roliga dagar är till ända - tillbaka till verkligheten.
Vi kom fram vid lunchtid i lördags och körde ett eftermiddagspass med lite löpning, spel och lite annat smått och gott. Fortsatte sedan med att kolla på Twente-Roda på kvällen.
I söndags tränade vi två pass och så igår ett förmiddagspass och en match då som sagt. Vi mötte ett holländskt lag, väldigt annorlunda att kunna prata fritt utan att motståndarna förstår ett ord. Vi spelade faktiskt riktigt bra och vann till slut med 6-1. Hur som helst, några roliga dagar är till ända - tillbaka till verkligheten.
/A.
Flow
Vilket träningsflow!
I söndags var det match. Vinst med 6-1 i strålande solsken. Riktig sommarkänsla trots konstgräs.
I måndags inledde jag och Lisa dagen i löpskorna och tog ett par varv runt elljusspåret. Efter jobb bar det sedan av till Kalmar igen. I tisdags fotbollsträning och igår morgonträning i simhallen med Frida. Därefter ett arm/axelpass på kvällen. Gymmet har inte fått lika mycket besök den sista tiden, något som märks både vikt- och utseendemässigt... Vikt som i hantlar och skivstänger.
Och så idag, en liten revansch i löpskorna! Drygt 11 kilometer i 4:55-tempo. Hade sällskap under dagens runda, vilket såklart underlättar när tempot ska hållas på en hyfsad nivå. Att springa, flåsa och prata samtidigt kräver sin kvinna, simultanförmågan på topp! ;)
Om en timme är det dags för träning igen, den här gången fotboll. Hoppas på en rolig träning och ett fortsatt träningsflow. Höften har klagat lite i veckan, så ska ta det lite piano nu de närmsta dagarna...
/A.
Träningsglädje
Jag är tillbaka, både i bloggen och i träningskläderna. I onsdags smög jag igång med en liten löprunda på 4 små kilometer. Fötter - check. Höft - check. Helt återställd kropp - inte riktigt check.
Det kändes verkligen att jag haft hög feber och att förkylningen var kvar i kroppen, men ändå så skönt att få röra på benen lite. Igår morse begav jag mig till gymmet innan vår föreläsning. Körde ett lugnt pass för armar, axlar och rygg. Trots det väldigt lugna passet är jag rejält seg i framför allt axlarna idag. Kanske inte så konstigt efter nästan två veckors frånvaro från gymmet, men ändå lite förvånande. På kvällen gjorde jag comeback på fotbollsplanen efter 10 dagar. Trots att vi börjar träningen 20.30, var jag riktigt taggad. Så otroligt kul att lira lite boll, springa långa ruscher över halva planen och få andas frisk luft. Kände mig alldeles lycklig både under tiden och efteråt.
Och så nu, har jag precis avklarat veckans benpass. Tar det fortfarande lite piano, men svettades rejält och benen brände. Dagens övningar:
- Utfall med kettlebells i händerna
- Sumoknäböj
- Raka marklyft
- Benindrag med pilatesboll
- Höftlyft med viktplatta
Ganska få övningar, men många, långa, brännande set. Jag må vara hög på endorfiner, men vad jag älskar att träna!
/A.
Fotbollslördag
I torsdags spelade vi en internmatch på fotbollsträningen i Kalmar. Just då kände jag ingenting i varken höft eller fötter utan kunde köra på som vanligt. I fredags vaknade jag med en ganska rejält svullen och öm fot. Jobbade på dagen och gick omkring mest hela tiden vilket resulterade i en lite mer svullen fot. Mycket märkligt att jag inte kände av någon snäll eller något snedsteg i torsdags, det brukar märkas väldigt tydligt.
Tog sedan tåget hem-hem efter att jag jobbat klart i fredags och fortsatte till mitt andra jobb. Igår väntade match. Var väldigt osäker på om det skulle bli något spel för mig eller inte, men det gick faktiskt över förväntan. Under uppvärmningen och första delen av först halvlek gjorde det rejält ont (kanske dumt att spela, men ibland tror jag faktiskt inte att det är så farligt att ignorera lite smärta) men sedan gav det med sig och jag kunde spela obehindrat i andra halvlek. Vinst 2-0 och en väldigt otippad målskytt i undertecknad.
Det där med stukningar/veka fotleder och fotboll är en jobbig kombination. Efter många års erfarenhet av stukade fötter kan jag konstatera att det värsta för mig som högerfotad är att ha stukat vänsterfoten. Många tror att det är värre att ha ont i "passningsfoten" men det är tvärtom mycket värre att ha en svullen knöl och instabil fot på stödjebenet. Märkte det tydligt igår när jag skulle passa med vänstern, minsta lilla närkontakt och jag kom i obalans då högerfoten var så instabil. Det var en liten parentes. Och skadetejpen är min fortsatt bästa vän. Mycket hellre en stukad fot än en ond höft, utan tvekan, foten går i alla fall att stabilisera med en rulle tejp eller två.
Efter matchen var vi ett gäng som åkte iväg och handlade mat och fortsatte sedan hem till Ellie för en mysig kväll med tacos, godis och massa prat. Alltid lika härligt!
Nu: Vasaloppet och några koppar kaffe.
/A.
Det blev en träningshelg
Precis som planerat sitter jag nu här i soffan, trött och hungrig trots x antal mackor. Det har blivit en hel del träning de här två dagarna, med tanken att variera så mycket som möjligt men ändå få ihop mer träning än i vanliga fall. Träningen på veckodagarna går bra, men stundtals är det svårt att plocka fram tillräckligt mycket energi för att kunna prestera efter en lång dag över böckerna. Helgen är mer fri, och i synnerhet den här helgen - ett bra tillfälle att träna lite extra efter många sömntimmar och övrig vila.
Igår blev det, som planerat, ett benpass följt av simning. Strax efter att jag publicerade gårdagens inlägg kom huvudvärke som ett brev på posten. Försökte vila bort den framför tvn, men med den höga puls Kalla ordnade för alla tv-tittare blev det inte riktigt så avslappnande som jag tänkt mig. Även om huvudvärken störde blev det ett riktigt bra benpass med lite nya övningar, bland annat utfall bakåt med korsade ben, det känns idag kan jag avslöja. Sedan 45 minuter i bassängen, saknade sällskap, men det gick faktiskt helt okej ändå. Lite bakning, och sedan var lördagen slut.
Den här dagen har sett ungefär likadan ut som gårdagen, med undantaget att det var Hellner som fick pulsen att skena istället för Kalla. Hade definitivt kunnat vänja mig vid att gå upp, äta frukost, plugga ett par timmar, se Sverige ta OS-silver, gå till gymmet, hem och äta, plugga lite, springa en sväng, äta lite kladdkaka...
Spänd på hur höften skulle reagera på dagens lilla löprunda.
Ett pass för armar och ben fick det bli idag, följt av 3 kilometer löpning. Inga långa sträckor, men så länge det känns bra är jag "nöjd" och klarar av att hålla stressen borta med tanke på alla dagar utan löpning som springer iväg. (Hehe, nästan lite vitsigt av mig). Jag och Linda åt sedan en exceptionellt god kladdkaka innan kvällens fotbollsträning. För min del blev det 45 minuter blandad löpning och styrka. Tiden sprang iväg, hade grymt roligt, svettades som en gris och gick ifrån hallen med ett stort leende på läpparna.
/A.
Smålandsqvinns
I ärlighetens namn har det här varit en riktig skitdag. Det började med att jag försov mig och sedan fortsatte dagen på ungefär samma sätt. Förutom helt icke-träningsrelaterade missöden har jag idag så ont i höften att jag ställde in kvällens fotbollsträning och bokade en tid hos naprapaten. Hon hade tyvärr ingen tid förrän nästa tisdag, men får hoppas att jag har hunnit vila mig i form tills dess.
Humöret har varit tämligen ofestligt hela dagen, men så vände det framåt kvällen. Efter lite samtal med några lagkamrater blev humöret lite bättre. Vi har nu fått erbjudande om att gå upp i Division 1. Fördelar vägs mot nackdelar och det går att diskutera i oändligt många timmar. Efter mycket om och men har jag nog kommit fram till vart jag står. Ett beslut ska fattas på torsdag/fredag, och sedan är det bara att köra, oavsett hur utgången blir.
Jossa skrev en tweet som var så bra att jag var tvungen att lägga upp den på Instagram och nu även här. Oavsett om vi väljer att ta platsen i Division 1 eller inte, så är det faktiskt ganska stort. Små orter på landet som tillsammans har bildat ett lag som nu har chansen att få spela två divisioner under allsvenskan. Jossa är för övrigt en imponerande madame med ett otroligt stort engagemang i saker som absolut inte rör träning, men jag tycker ändå att hon är värd en liten länk. Vi är långt ifrån alltid av samma åsikt, men det behöver man inte alltid vara för att imponeras av någon.
Efter x antal minuter i telefon begav jag mig till gymmet. Intervaller á la 15*1 minut på cykeln var mer än jobbigt. Var flera gånger nära att ge upp, men så påminde jag mig själv om varför jag faktiskt lägger ner så många timmar i veckan på att träna. Det blev då genast ett självklart val att sitta kvar och uthärda mjölksyran i benen, den höga pulsen och svetten som droppade ner på golvet. Sammanlagt 45 minuter följt av 20 minuter rehab för såväl fotleder som höft. Väl spenderad tid på gymmet!
/A.
De gamla vanliga rutinerna
Min långa julledighet här hem-hemma börjar närma sig sitt slut, på gott och ont. Nästan en månad på hemmaplan har gjort att jag har kommit in i de gamla vanorna igen, med fotbollsträningar, jobb och kompishäng. Idag har det varit precis en sådan dag. Jobb 9,00-17,30 och sedan direkt iväg för att träna. Idag var det visserligen ingen fotbollsträning, men än dock träning vid fotbollsanläggningen med en "fotbollskompis". Mitt sällskap för dagen var inte vilken fotbollskompis som helst, utan närmare bestämt min vän och adept Ellie.
Hur som helst. Vi körde ett pass med blandade övningar för hela kroppen. Bäst att inte slita alltför mycket på benen med tanke på morgondagens fotbollsträning. Med det i åtanke körde vi mestadels övningar för mage, armar och rygg. Inledde med en cirkel baserad på tid med dips, burpees, skivstångsrodd, plankan med förflyttning, russian twist, triceps i kabelkrossen och knäböj med viktplatta. Fortsatte sedan med latsdrag, sittande och stående rodd samt ryggresningar med vikt. Passet avslutades sedan med en cirkel (45 sekunder intensivt, 15 sekunder vila - favoriten!) med fyra övningar för benen.
Jag hoppas innerligt att morgondagens fotbollsträning blir bättre än den som i måndags spenderades på en frusen konstgräsplan. Lägg till några minusgrader, blåst och en hal plan. En ekvation som hur man än vänder och vrider på det resulterar i en mindre glad Alexandra. Igår sprang jag några kilometer framåt kvällen, som vanligt (nuförtiden) varvade jag löpning och gång, men har förhoppningar om att kunna öka sträckorna och ta bort gångvilan inom kort. Försöker vara glad för det lilla, och tar tillvara på tiden jag egentligen skulle lagt på löpningen och lägger den i gymmet istället.
/A.
När träningsmotivationen är på topp
Jag är så fantastiskt taggad på all form av träning just nu. Träningsmotivationen går lite i vågor, precis som med allt annat här i livet, men just nu är den på topp.
I fredags satt vi ett gäng från fotbollslaget och började prata om säsongen som gått och matcherna som komma skall, och det är inte klokt hur extremt pepp jag blev på att spela matcher igen. Den absolut bästa situationen med en fotbollsmatch är när man har en riktigt snabb spelare att markera på kanten. Att sedan ha en halv fotbollsplan på sig att hinna ikapp spelaren i fråga, och känna hur man tar in lite för varje steg. Att sedan vara ikapp, ta bollen och känna "yes, jag var minsann snabbare!", det är helt fantastiskt.
I år blir det en väldigt spännande säsong med riktiga derbyn. Westbo United väntar precis som förra året, men i år är även IFK Värnamo med i serien, vilket är som upplagt för riktigt tuffa och roliga derbymatcher. Löpmässigt har jag inga fler lopp än Göteborgsvarvet spikade, men är även där grymt taggad på att få till en riktigt bra tid på milen. Blotta tanken på en snabb mil och på hårda derbymatcher kan få mig att göra några extra repetitioner på gymmet och några extra minuter på cykeln i väntan på intervaller i löpform. Det riktigt spritter i benen när jag tänker på vårens matcher, jag är taggad till tusen! Att matcherna sedan spelas med ett riktigt härligt gäng gör inte saken sämre. Älskade fotboll, älskade vänner.
/A.
Skvätt
Med otroligt mycket att göra i skolan blir träningen extra välbehövlig. Som en flykt från verkligheten där det mesta fokuserar på ledarskap och konsumentbeteenden just för tillfället. Dessvärre kommer i princip alla dagar fram till jul vara lika intensiva, men jag antar att det bara är att gilla läget och inse att det är dags att verkligen göra skäl för studiebidraget!
Så, åter till verklighetsflykten. I tisdags var jag på en nedrigt rolig fotbollsträning. Var måttlig inspirerad efter en lång dag med metodföreläsningar och dessutom spöregn. Blotta tanken på att cykla 4 kilometer för att komma till träningen gjorde att soffan kändes extra lockande. Lyckligtvis lyckade jag övervinna min stora längtan efter soffan och som alltid annars förvandlades omotivationen till motivation så fort lungorna fylldes med frisk luft.
Igår kom jag innanför dörren vid 18-tiden och cyklade sedan iväg till simhallen med Linda. Det är sällan jag ångrar ett träningpass, men gårdagens extrema trängsel i vattnet gjorde mig mest irriterad. Efter mycket om och men och x antal sparkar var vi lite olydiga och bytte till en bana som egentligen inte fick tillträdas, men att betala för att trängas med 15 andra personer på en bana är helt orimligt och i synnerhet när hälften mest låg och flöt lite. Lyckan varade dock inte särskilt länge. Efter uppskattningsvis 5 minuter blev vi totala nedskvätta av ett gäng som tränade fjärilsim på banan bredvid. Det kan omöjligt vara meningen att man ska skvätta så otroligt mycket?! Jag har då alltid trott att man ska glida fram genom vattnet. Hehe, säger jag som knappt kan simma bröstsim ordentligt.
Sedan... Bonde söker fru, såklart! Baktrenden fortsätter och vi har fått en onsdagstradition vi sent kommer bryta. Igår stod Sverigekaka på menyn och jag antar att ett tomt fat innebär att den fick ett gott betyg.
/A.
Simning och fotboll
Ny vecka, nya möjligheter. Ja, exakt så kände jag igår när jag vaknade. Efter söndagens väldigt vilsamma vilodag ägnade jag gårdagen åt kursstart, föreläsing och några timmar på biblioteket. Storkok med biffar och lax (herre min jösses så gott!) och sedan for jag och Linda iväg till simhallen. Ja, du läste rätt... simhallen igen!
Jag är som sagt allt annat än en simmare, men nu börjar jag nästan tro att det finns hopp även för mig. Linda hade en liten lektion med mig i vattnet; sträck uuuut, sträck uuuut, tänk att du är ett spjut! Vi hade en hel bana för oss själva vilket var himla skönt, men så hoppade en tjej i vattnet. Med mössa, glasögon och man såg direkt att det där, det var en simmare det. Linda släppte genast förbi henne men jag kunde bara inte göra det. Tävlingsmänniskan fick säga sitt och jag kämpade bredvid henne en hel längd, med allt annat än avslapppnad stil. Hon skulle bara inte förbi. Efter en längd gav jag upp och lät henne fortsätta simma sådär elegant genom vattnet medan jag plaskade på efter bästa förmåga några meter bakom...
Nu är jag precis hemkommen från den första fotbollsträningen på länge. Var lite orolig över både höft och fot, men so far, so good. Det märks att kvalitetspassen i löpningen har uteblivit de senaste månaderna. Uthålligheten finns där i viss mån, men när det ska springas fort över hela planen blir jag rejält andfådd. Försöker att inte stressa upp mig, intalar mig att jag har gott om tid att bli bra i kroppen och återfå konditionen. Det var en himla rolig träning i alla fall, som nu efterföljs av soffhäng och tilltugg...
Givetvis hade jag även yoghurtdränkta nötter och bananer i påsen, men de var slut redan innan jag kom hem från affären, precis som vanligt...
/A.
Den 80-åriga kroppen
Min kropp alltså, den är verkligen ett kapitel för sig.
Vi spelade årets sista match i söndags. Sista kvalmatchen till division 1, och förlorade med 4-1. Det finns fortfarande en liten chans till avancemang, men den chansen finns nog tyvärr bara i teorin. Avsluta med en liten stukning av foten för att verkligen sätta punkt för säsongen. Inte alls så illa som det brukar vara dock, gör ont men är inte så svullet som det brukar vara, tack och lov.
I övrigt njöt jag av knappt två dygn hemma, av långpromenader och av att umgås med kompisar jag inte kommer träffa på ett tag framöver.
Jag vågar knappt skriva något om mitt hälsotillstånd idag. Som mamma sa innan: det låter som att du är betydligt mycket äldre än du är. Igår stramade det i nacken och jag avstod träning och ägnade mig istället åt att slappa i soffan. Idag stod morgongym på programmet - trodde jag ja. Efter att ha vaknat vid varje liten rörelse var det bara att ställa om klockan imorse för att sedan gå upp och konstatera att jag fått nackspärr. Hallå kroppen, vad händer här egentligen?! Alla tankar på träning slopades och även denna tidiga kväll har spenderats i horisontellt läge med nacken i en väldigt stilla position.
Imorgon hoppas jag på att vakna rörlig igen, redo att cykla iväg till gymmet. Kanske lite mer önsketänkande än verkligheten, men vad tusan, hoppet är ju det sista som överger människan!
/A.
