Hej klassiker!

Läste kommentarerna till det här inlägget i Maratonbloggen och började skratta samtidigt som jag faktiskt blev lite förbannad. Dessa ideal som finns överallt och som är lika många som det finns personer. Kommentarerna till inlägget handlar mestadels om hur okvinnligt det är med muskler, om hur okvinnligt det är med beniga löparkroppar och hur kvinnligt det är med runda mjuka kroppar. 

 

Jag vill inte ha någon mjuk kropp! Jag vill förbättra min löpning och bli bättre på fotboll. Jag vill styrketräna för att undvika skador, men också för att få en mindre tanig kropp. Jag vill ha en stark kropp som håller för att spela fotboll och jag vill dessutom känna mig stark. Jag skiter fullständigt i om någon tycker att det är okvinnligt med muskler eller taniga löparkroppar eller what so ever. Jag och några kompisar diskuterade det för ett tag sen, och vi var alla överens om hur otroligt märklig jag hade sett ut med en kurvig kropp. Jag har alltid varit lång och smal, aldrig haft några som helst tendenser till att vara kurvig eller ha en "mjuk kropp". Men, det är ingenting som stör mig, för det är ingenting jag vill ha. Och tur är väl det med tanke på hur svårt det hade varit att åtstadkomma? 

 

 

Jag vill poängtera att jag är förbaskat trött på genus-debatten. Jag spyr på hen och på det könsneutrala som numera är vanligt återkommande. Det här har ingenting med det att göra. Det här har med mig att göra. Om att jag väldigt gärna tränar på mitt sätt, formar min kropp så som jag vill utan att få kommentaren "Du ska nog ta lättare vikter och många repetitioner, annars kan du få synliga muskler" på gymmet.  

 

Att det klassiskt manliga och kvinnliga skulle raderas ut, skulle vara otroligt tråkigt. Det finns antagligen en mening med de befintliga skillnader som finns. Men, att försöka få mig att träna mindre för att inte riskera att få muskler, har absolut ingenting med kvinnligheten att göra. Det handlar om att jag vill ha en kropp som håller för det jag utsätter den för. 

 

/A.

Efter ett besök hos en naprapat, kan konstateras att jag har en överansträngd lårmuskel. Jag har varit hos många kiropraktorer/naprapater/massörer genom åren, och det märks verkligen när människor vet vad de pratar om. Efter några få tester satte hon fingret på den exakta punkten där det gör som ondast, och sa: där var det rejält svullet och spänt. Efter smärtsam massage linkade jag ut till bilen och bad en stilla bön till skadeguden. 

 

Igår cyklade jag väldigt lätt några minuter innan jag tog mig an vikterna för lite överkroppsstyrka. Spenderade sedan kvällen i goda vänners lag (hej tant?) med massa god mat, GODIS, tårta, badtunna och allmänt mys. 

 

 

Så idag, är då dagen här. Seriepremiär. Låret känns betydligt mycket bättre jämfört med gårdagen, dock inte helt bra givetvis. Planen är att vara med på uppvärmningen och känna efter hur det känns. Att spela yttermitt denna dag är helt uteslutet, får i sådana fall bli en insats i backlinjen.

 

/A.

Det blir inte alltid som man tänkt sig. 

 

Sprang 20,5 kilometer igår, otroligt tunga sådana. Märkligt hur dagsformen kan variera så mycket. Efteråt kom illamåendet. Tvingade i mig lite att äta och lade mig sedan i soffan för att bara andas och undvika att kräkas. Förstår inte varför jag nu, för andra gången under kort tid, blivit så illamående efter långpass? Det var tungt passet igenom, men jag sprang ändå i ett lågt tempo så borde inte slita så hårt på kroppen. 20,5 kilometer i 5,17-tempo.

 

Efter någon timme skulle jag resa på mig. Kände något konstigt i låret. Strax ovanför knät, på insidan av låret sitter en punkt som ömmar när jag trycker på den, och som stramar varje steg jag tar. Alla planer på att röra benen idag är avstyrda. Två dagar till seriepremiär och jag håller alla tummar jag har för att det ska vara något högst tillfälligt. 

 

 

/A.

Att planera träningen är vekligen inte det lättaste nuförtiden. Fotbollen upptar just nu ganska mycket tid samtidigt som Göteborgsvarvet närmar sig med stormsteg. 

 

Denna vecka ser ut såhär på träningsfronten:

 

Måndag: Lätt löpning, kort distans

Tisdag: Styrketräning armar och axlar på morgonen, fotbollsträning på kvällen

Onsdag: Långpass, det sista riktigt långa innan Göteborgsvarvet

Torsdag: Eventuellt styrketräning på morgonen, fotbollsträning på kvällen

Fredag: VILA, annars lätt löpning

Lördag: Match, seriepremiär med a-laget

Söndag: Match, seriepremiär med b-laget

 

Hade egentligen inte tänkt ställa upp på några b-lagsmatcher innan Göteborgsvarvet, men får antagligen bortse från det i helgen då det behövs folk. Får väl se matcherna som löpträning också, men jösses vad stressad jag blir av uteblivna löppass. 

 

Nu återstår det bara att hålla mig frisk. Duckar för hostningar och nysningar mest hela tiden. Hypokondrikern i mig blir tokig av att sitta instäng i ett klassrum i tre timmar, omringad av förkylda människor. Med c-vitamin, mycket mat och lite tur ska det här nog gå vägen...

 

 

 

/A.

Åh hallelujah! Min dator har efter en månads frånvaro lyckats återuppstå med hjälp av en systemåterställning. Hannah fixade datorn medan jag slängde ihop en lasagne - helt rätt fördelning!

 

Helgen har passerat fortare än kvickt med enormt mycket att göra. I lördags var det möhippa för min brors blivande fru, vilket gjorde fredagen till en tämligen upptagen dag med förberedelser. Och så i lördags var det då dags. Vi roade oss bland annat med att åka segway - väldigt kul och annorlunda sysselsättning, trots att det ser fantastiskt löjligt ut.

 

 

Kan ju även passa på att nämna att jag kom på pallplats i "hinderbanan". Jessica tog dessvärre hem guldmedaljen...

 

 

Fortsatte till klubbstugan för övernattning med fotbollen senare på kvällen. Sedan en söndag med två fotbollsträningar och ett par timmars pressande i solen. 

 

Måste även passa på att förtälja om min nya upptäckt. Har ju ett pågående godisförbud, där det endast är okej med socker i form av kaka eller glass en gång/helg. I fredags kväll slängde jag ihop en kladdkaka framåt elva-snåret och åt en stor bit av den (läs: nästan halva). Morgonen därpå klev jag upp i ottan och gav mig iväg på en runda i löpskorna helt utan frukost. Jag fullkomligt flög fram från första stund! För första gången någonsin körde jag intervaller innan frukost, nästan innan solen gått upp. Uppladdningen inför Göteborgsvarvet är numera helt given. En halv kladdkaka...

/A.

Vaknade 06.00, släpade mig upp och gjorde en tallrik gröt. Kollade sedan på Nyhetsmorgon och förfärades över det som visades. Bilderna från Boston med bomber mitt i folkmassan är sjukt skrämmande. Så ofantligt obehagligt att det kan ske. Jag vill så gärna tro att världen är god, att alla vill varandra väl. I London på OS i somras var jag faktiskt väldigt orolig och nervös över allt prat om terrordåd, trots den enorma säkerheten kring OS. Men, ingenting hände, tack och lov. Kan inte för mitt liv förstå vem som frivilligt vill förstöra oskyldiga människors liv. S.j.u.k.t.

Efter frukosten var det i alla fall dags för mig att rasta benen lite. Segt och tungt från första steg. Det tog 3 kilometer innan huvudet vaknade till liv, men benen var dessvärre kvar i drömmarnas värld under hela rundan. 15 otroligt tunga kilometer á 5,18. Efteråt ångrade jag mig självklart inte, det gör man ju aldrig, men måtte benen vara mer på hugget om drygt en månad (hjälp?) då Göteborgsvarvet går av stapeln. Efter avslutat pass, svettig och med Smålands mest nyvakna ansiktsuttryck...

/A.

Jag borde förstås vetat bättre.

Herre min jösses vilken träningsvärk jag har i benen! Det kommer knappast som någon överraskning med tanke på hur sällan jag tränar ben, men jag hade ändå lyckats förtränga hur förfärligt ont det gör. Benen värker som om musklerna gått sönder och jag stapplar fram som om jag vore minst 50 år äldre än vad jag är, även idag.

Lyckades ta mig ut på en liten kort runda igår. Sakta, sakta sprang jag 4,5 kilometer i regnet. Det är märkligt hur fort kroppen vänjer sig vid ett högre tempo. Gårdagens återhämtningsjogg gick i ett tempo strax under 6 min/km. Det kändes otroligt långsamt och jag var inte ett dugg andfådd när jag kom tillbaka. För några år sedan var jag helt slut efter min klassiska 4,5-kilometersrunda som jag sprang i ett liknande tempo. Hur som helst, så blev det en mycket stel och blöt runda som avslutades på köksgolvet, precis som vanligt.

Och så idag, 45 minuter på cykeln efter några timmar på biblioteket. Hoppas innerligt att benen är fit for fight imorgon då det är dags för årets sista träningsmatch.

Åter till böckerna!

/A.

Ett dygn i närmast oavbrutet regnande är snart över. Jag sitter återigen på en buss, återigen bredvid min skånska polare Hannah och återigen med podcast i öronen. P3 dokumentär är min räddning under de fem timmarna i buss jag har framför mig.

Träningsvärken idag är helt enorm. Vaknade varje gång jag rörde mig inatt och stapplar fram som en äldre dam. Värst är trappor som är närmast omöjligt, benen vill verkligen inte böja på sig idag. Får se om jag ger mig på att försöka jogga sakta, sakta ikväll för att försöka få bort den värsta träningsvärken.

Bjussar på några bilder från dygnet i Malmö. Mina tre compadres på väg in från taket på Emporia, två av dem på Friday's och så delar av dagens frukost. Mat alltså, jag lever inte bara av mat, utan även FÖR mat.

 

/A.

Ojojoj, det blir inte nådigt att gå ur bussen idag. Är just nu på väg till Malmö på en så kallad klassresa. Trodde att jag varit på min sista skolresa, men icke. Ska på diverse studiebesök, men mina förhoppningar är ändå ledig tid med sol och kaffe på stan.

Åter till benen. Det var inget nådigt pass jag och Hannah inledde denna dag med. 06.40 gjorde vi benböj som om det inte fanns någon morgondag att ta hänsyn till. Stapplade hem efter 50 grymt effektiva minuter med benböj, utfall, draken samt ett par övningar för magen. Ser fram emot morgondagen med den förmodade brutala träningsvärken!

Igår och i förrgår stod löpning på schemat. 7,5 respektive 7 kilometer. Det förstnämnda på trottoarer i stan, det andra i skogen. Fantastiskt skönt att få springa i skogen, långt bort från bilar och övergångsställen med rödljus. Och nog märks det att våren är här! Mötte löpare lite överallt med mer eller mindre plågade ansiktsuttryck.

Nåväl. En bussresa är ju alltid en bussresa. Pastasallad och podcast och ett och annat samtal med bruden bredvid. Bilden här nedan är så färsk den kan vara, den är i skrivande stund inte ens tagen ännu...

 

/A.

Så var helgens två matcher avklarade! Idag var det Oskarsström som stod för motståndet i en match som slutade 3-3. Ingen kanonmatch, men jag tycker ändå att det går framåt, dock långt kvar innan det är så bra som det borde kunna bli. Hade en otroligt dålig känsla i kroppen, de hängiga dagarna tidigare i veckan har definitivt satt sina spår.

 

Hade en trevlig kväll igår, med hemmagjorda hamburgare och massa prat med några av brudarna från laget, hos stackars Malin som spenderade kvällen på golvet med ryggskott. Om någon har tips mot extremt ond rygg kan ni ju skriva det här så jag kan vidarebefordra. ;)

 

Tänkte snart ge mig iväg till den nyss nämnda madamen igen för en kväll i soffan med handen så långt bort från godisskålen som möjligt. Har gått med på något så dumt som ett godisförbud. Drygt en vecka utan godis och jag uppvisar ett beteende som skulle kunna tillhöra någon som varit utan en betydligt starkare drog än socker. Jag skulle lätt kunna leva på enbart socker. Tur att jag har ett stort träningsintresse och en gnutta självdisciplin - annars hade jag rullat fram för längesedan...

 

Ett litet tips såhär i förbifarten syns på toppen av gröten här nedan. Egengjort mandelsmör. I med mandeln i mixern och mixa tills det blir krämigt. Inte det minsta desperat i sökandet efter ett substitut till godiset...

 

 

/A.

 

 

En vecka i huvudvärkens tecken är förhoppningsvis snart över. Blev ingen träning varken i tisdags eller onsdags, då jag istället tillbringade eftermiddagarna och kvällarna i sängen med neddragna persienner.

I torsdags kändes det lite bättre. Orkade släpa mig upp för en ofantlig seg morgonrunda. En otroligt härlig morgon dock, solen hjälpte den tunga kroppen framåt något. 6 km strax under 5-tempo och en dusch senare cyklade jag iväg till biblioteket med den här som enda sällskap...

Sedan väntade fotbollsträning på kvällen, och jag säger bara en sak... ÄNTLIGEN SOMMARTID! När träningen är 20.30-22.00 är solljuset guld värt i kampen mot soffan framåt sjusnåret.

Igår började jag dagen med ett pass på gymmet. Det var alldeles för längesedan sist, jag har faktiskt saknat det. Känns som att musklerna rent visuellt försvinner på ett kick, hoppas att det bara är inbillning... Två föreläsningar fick bli uppladdningen inför fotbollsmatch som dessvärre slutade med förlust.

I skrivande stund njuter jag av lördagsfrukosten och laddar inför 2,5 timmar i bil. Hem för att spela ytterligare en fotbollsmatch, nu med "riktiga" laget.

/A.

Kände inte alls för att springa igår när kvällen började närma sig. Tvingade på mig kläderna och gav mig iväg. Dealade med mig själv och gav mig tillåtelse att springa lugnt och inte särskilt långt. Inledde med en kilometer på 04:56 och fortsatte sedan med en på 04:49. Pigga ben efter några dagars löpvila. Höjde tempot lite och fick upp flåset lite. Kollade på klockan och ändrade planerna. Lugnt och kort byttes ut mot vad som skulle bli en snabb mil.

Lade i ytterligare en växel och fokuserade på en kilometer i taget. Musiken lade av så jag fick fokusera på mina egna något ansträngda andetag istället.

Med 500 meter kvar till 10 kilometer skrek framför allt magen av smärta (varför?) men jag lyckades få benen att fortsätta. Mer eller mindre kraschade i diket och ringde min kära bror och försökte flåsande få fram tiden. UNDER 45 MINUTER, och bäst av allt, den kan förbättras med tanke på mina ganska lugna inledande kilometer!

1. 04:56
2. 04:49
3. 04:30
4. 04:35
5. 04:30
6. 04:25
7. 04:22
8. 04:20
9. 04:09
10. 04:06

Förvånad över vad som fanns i benen begav jag mig hemåt, med ett leende som stannade där resten av kvällen. Märkligt det där, att det går att prestera när man minst anar det!

 

 

/A.

Dagen började strax innan sju idag. Klockan sju plockade jag upp tvillingarna för en tripp till Ullared. Kom dit precis när de öppnade och slapp den värsta trängseln. Väldigt mycket folk när vi lämnade dock, det var med andra ord värt att offra en sovmorgon för att vara där i tid.

 

Investerade i lite träningskläder och ett par gymhandskar - mina valkiga händer är snart ett minne blott.

Ikväll bär det nog av mot Kalmar igen, eller om det får bli en offrad sovmorgon imorgon också. Har haft en otroligt skön vecka på hemmaplan, och påsken fick ett perfekt avslut (typ) med en dag på sjön igår. Efter fiske, grill och fyrhjuling på isen hade jag fått tillräckligt med frisk luft för att sedan somna tidigt framför tvn.

 

Nu väntar lunch och så förmodligen lite löpning i solen. Gött häng, som vi brukar säga!

/A.