Den där nördiga listan
Jag sitter här och funderar på den där listan jag påbörjade för ett tag sedan. Den rann liksom ut i sanden på något underligt vis. Eller underligt var det kanske egentligen inte, jag insåg att punkterna på listan var mer eller mindre tråkiga att skriva om. Favoritmellis tror jag var nästa punkt på listan, men i ärlighetens namn - hur många bryr sig om att jag tycker om att äta keso och bär med cashewnötter? Nja, intressantare läsning finns kanske.
Härmed lägger jag ner projektet med den lilla listan. Att avbryta saker och ting är inte riktigt min grej, men ibland får det bli så helt enkelt. Punkt slut. Finito. Over and out.
/A.
Härmed lägger jag ner projektet med den lilla listan. Att avbryta saker och ting är inte riktigt min grej, men ibland får det bli så helt enkelt. Punkt slut. Finito. Over and out.
/A.
13. Mitt bästa kosttips
Mitt bästa kosttips är att dra ner på onyttigheterna under veckodagarna och sedan äta kontrollerat, men gott på helgerna. Nu låter det som att nyttigt och gott inte är synonymer, men självklart är även det nyttiga gott. Hur gott är det inte med keso och färskt frukt? ...Rågbröd med skinka och avokado?
En fredag utan choklad är för mig ingen riktig fredag. Precis på samma sätt som en dag utan frukt inte är en riktig dag. ...Dagen blir helt enkelt inte riktigt fullbordad.
/A.
En fredag utan choklad är för mig ingen riktig fredag. Precis på samma sätt som en dag utan frukt inte är en riktig dag. ...Dagen blir helt enkelt inte riktigt fullbordad.
/A.
12. Favoritidrott
Med risk för att bli tjatig. Min favoritidrott är faktiskt löpning.
Eftersom jag har spelat fotboll sedan barnsben måste den uppmärksammas här också. Lagidrott är fantastiskt kul! Sammanhållningen på plan, i omklädningsrummet och i helt andra sammanhang när fotbollen inte längre är i fokus, är svår att uppnå i ensamidrotter. Som jag tidigare nämnt är inte fotbollen längre prio nummer ett, men lagkamraterna är absolut kvar i toppen! Om fotbollen hade varit en ensamidrott hade jag lagt av nu, men den härliga stämningen i laget får mig att vara kvar en säsong till.
bild från förra veckans grusträning.
Jag är ingen ensamvarg, förutom när det kommer till att prestera. Social så det smäller om det, är en riktig pratkvarn. Trots det, är löpningen fantastisk. Att ha ett mål att sträva mot och att bara vara beroende av min egen prestation. Går det dåligt, har jag ingen annan att skylla på.
I fotbollen är det tvärtom. Man är helt beroende av alla andra. Vi kan vinna en match, men jag kan vara hur besviken som helst. Sur. Arg. Irriterad på mig själv och besviken över min egen insats. Eller tvärtom. Om vi förlorar, men jag själv faktiskt är nöjd med min egen insats går det ändå inte att vara glad. En förlust är en förlust, oavsett om jag spelade bra eller inte.
Det är nog det jag gillar i löpningen, att bara ha mig själv. Samtidigt som det är precis motsatsen jag gillar i fotbollen, att ha ett helt lag.
/A.
11. Favoritkonditionsträning
Nummer elva på listan känns ganska självklar. Självklarare än någonting annat. Löpning!
Förhoppningsvis har löpningen fått konkurrens av längskidorna i slutet av året, men just nu är löpning det enda rätta. Jag längtar som en tok efter att få springa. Det är visserligen fullt möjligt att bli trött och supersvettig på en träningscykel, men det är ju så otroligt tråkigt!
Förhoppningsvis har löpningen fått konkurrens av längskidorna i slutet av året, men just nu är löpning det enda rätta. Jag längtar som en tok efter att få springa. Det är visserligen fullt möjligt att bli trött och supersvettig på en träningscykel, men det är ju så otroligt tråkigt!
Jag vill ut på långpass med sommarprat i lurarna, distanspass med fåglarnas sång som underhållning, fartfyllda pass med peppande musik i öronen, backpass när min egen otroligt ansträngda andning är jobbig nog att lyssna till utan musik.
Jag vill helt enkelt bara kunna snöra på mig löparskorna när jag kommer hem, lägga ut Garmin på trappan för att söka satelliter och sedan bara låta benen rulla på.
Det finns ju faktiskt tråkiga löppass också. Tunga ben och spöregn är ingen dröm. När man inte får springa är de tankarna långt borta. De är helt och hållet förträngda. Allt man minns är de härliga passen, den härliga känslan. Det är ju den jag vill åt.
Magda och jag efter Göteborgsvarvet förra året. Där kan man tala om sega ben och ansträngd andning!
/A.
10. Då mår jag som bäst
Den här frågan är otroligt svår att svara på. Jag mår ju så bra så ofta vid så olika tillfällen...
...när jag tagit ut mig riktigt ordentligt och nöjt studerar siffrorna på datorn.
...när jag tillsammans med härliga vänner har en skratt-mat-spelkväll.
...när jag har mycket att göra utan att känna mig stressad.
...när jag står längst fram på en The Ark-konsert och får ögonkontakt med Ola Salo. (hehe)
...när hela laget står mitt på plan och tackar motståndarna efter en riktig kämparinsats som resulterat i vinst.
...när jag har ett samtal med en person och aldrig vill att det ska ta slut.
...när jag vaknar av att solen skiner och vet att det kommer bli en bra dag.
Jag kan helt enkelt inte svara på när jag mår som bäst. Precis som de flesta andra sociala filurer mår jag som bäst när jag är med människor jag tycker om. Är idrott/träning och/eller musik dessutom inblandat är det svårt att må annat än bra.
Det finns så otroligt många anledningar till att hoppa högt av glädje - glädjeskutta du också!
/A.
...när jag tagit ut mig riktigt ordentligt och nöjt studerar siffrorna på datorn.
...när jag tillsammans med härliga vänner har en skratt-mat-spelkväll.
...när jag har mycket att göra utan att känna mig stressad.
...när jag står längst fram på en The Ark-konsert och får ögonkontakt med Ola Salo. (hehe)
...när hela laget står mitt på plan och tackar motståndarna efter en riktig kämparinsats som resulterat i vinst.
...när jag har ett samtal med en person och aldrig vill att det ska ta slut.
...när jag vaknar av att solen skiner och vet att det kommer bli en bra dag.
Jag kan helt enkelt inte svara på när jag mår som bäst. Precis som de flesta andra sociala filurer mår jag som bäst när jag är med människor jag tycker om. Är idrott/träning och/eller musik dessutom inblandat är det svårt att må annat än bra.
Det finns så otroligt många anledningar till att hoppa högt av glädje - glädjeskutta du också!
/A.
9. Mina inspirationskällor
Äntligen en punkt på listan som känns inspirerande att skriva!
Jag inspireras av människor som verkligen brinner för någonting. För en åsikt, för en sak, för ett intresse... Sett till träningen finns det en man som verkligen inspirerar mig. Han inspirerar mig så mycket att tanken på Norrland känns lockande. Tanken på längdskidor känns lockande även om solen och våren finns utanför köksfönstret i exakt detta ögonblick. Allt tack vare Marcus Hellner, the one and only.
bild lånad från internet.
Andra som inspirerar mig är träningsbloggare. Miranda är en av dem. Att en "vanlig" människa kan ha så mycket energi till att springa och utvecklas på så kort tid är mer än inspirerande!
På det personliga planet, utanför träningen, är Ola Salo en person som inspirerar mig. Han har faktiskt gett mig betydligt bättre självförtroende än jag hade förut. Självförtroende nog att gå min egen väg utan att bry mig särskilt mycket om vad andra tänker. Blir jag sedd som en idiot, är jag en stolt idiot. En glad idiot. It takes a fool to remain sane.
bild lånad från aftonbladet.se.
/A.
Jag inspireras av människor som verkligen brinner för någonting. För en åsikt, för en sak, för ett intresse... Sett till träningen finns det en man som verkligen inspirerar mig. Han inspirerar mig så mycket att tanken på Norrland känns lockande. Tanken på längdskidor känns lockande även om solen och våren finns utanför köksfönstret i exakt detta ögonblick. Allt tack vare Marcus Hellner, the one and only.
bild lånad från internet.
Andra som inspirerar mig är träningsbloggare. Miranda är en av dem. Att en "vanlig" människa kan ha så mycket energi till att springa och utvecklas på så kort tid är mer än inspirerande!
På det personliga planet, utanför träningen, är Ola Salo en person som inspirerar mig. Han har faktiskt gett mig betydligt bättre självförtroende än jag hade förut. Självförtroende nog att gå min egen väg utan att bry mig särskilt mycket om vad andra tänker. Blir jag sedd som en idiot, är jag en stolt idiot. En glad idiot. It takes a fool to remain sane.
bild lånad från aftonbladet.se.
/A.
8. Favoritmat
Favoritmat... Vilket otroligt svårt ämne! Jag älskar mat i alla dess former! Nybakat bröd, kycklinggryta, stekt fläsk med löksås, pastasallad med massa grönsaker, köttfärssås, keso och avokado, ceasarsallad... Listan kan göras hur lång som helst! Jag vet faktiskt inte riktigt vad som är min favoritmat, det finns ju så otroligt mycket gott att välja på. En rätt som placerar sig på topp 5 är iallafall lasagne. Helt nygjord lasagne som inte ännu hunnit stelna är verkligen helt fantastiskt gott.
För att inte tala om alla fantastiska efterrätter! Och all choklad! Bland efterrätterna kniper körsbärspaj med lättvispad grädde guldet. Bara tanken på körsbärspaj gör klättrandet efter körsbär på en vinglig stege en varm sommardag, värt mödan.
Sedan har jag ju en kär vän som jag besöker emellanåt. Han gör fantastiska hamburgare och vet dessutom hur man gör en perfekt mjukglass med daim och kolasås. Han heter Ronald!
/A.
För att inte tala om alla fantastiska efterrätter! Och all choklad! Bland efterrätterna kniper körsbärspaj med lättvispad grädde guldet. Bara tanken på körsbärspaj gör klättrandet efter körsbär på en vinglig stege en varm sommardag, värt mödan.
Sedan har jag ju en kär vän som jag besöker emellanåt. Han gör fantastiska hamburgare och vet dessutom hur man gör en perfekt mjukglass med daim och kolasås. Han heter Ronald!
/A.
7. Favoritövning
Det finns dagar som inte riktigt blir som man tänkt sig. Jag har kommit in i en liten otursperiod nu. Först vaden, sedan The Ark, och så blev min och Malins shoppningtur inställd idag också. Tycker verkligen synd om dig som blivit sjuk nu igen, Malin!
Att blogga när man inte får träna känns inte heller superinspirerande. Känner själv att mina inlägg är ungefär lika intressanta som ett tomt kylskåp. Men, så kom jag på en sak! Den lilla listan har jag ju glömt bort lite. Så, här kommer nummer 7 i ordningen - Favoritövning.
Eftersom jag helst inte styrketränar, finns det inte särskilt många övningar som jag faktiskt tycker om att göra. Därför, är min favoritövning istället hämtad från fotbollen. Att beskriva den i ord är däremot ganska svårt. Det är en inläggsövning som går till på följande sätt: Person 1 står mitt på planen, passar till person 2 som sedan passar tillbaka bollen till person 1. Denne person lägger sedan ut bollen till person nummer 3 som står och väntar vid långsidan av planen. Person nummer 3 tar med sig bollen ner mot hörnflaggan och gör sedan ett inlägg och person nummer 1 och 2 sedan ska skjuta i mål. Klart som korvspad?
Nej, tänkte väl det. För att illustrera denna övning, har jag ansträngt mig otroligt mycket och gjort en skiss över det hela, håll till godo!
/A.
Att blogga när man inte får träna känns inte heller superinspirerande. Känner själv att mina inlägg är ungefär lika intressanta som ett tomt kylskåp. Men, så kom jag på en sak! Den lilla listan har jag ju glömt bort lite. Så, här kommer nummer 7 i ordningen - Favoritövning.
Eftersom jag helst inte styrketränar, finns det inte särskilt många övningar som jag faktiskt tycker om att göra. Därför, är min favoritövning istället hämtad från fotbollen. Att beskriva den i ord är däremot ganska svårt. Det är en inläggsövning som går till på följande sätt: Person 1 står mitt på planen, passar till person 2 som sedan passar tillbaka bollen till person 1. Denne person lägger sedan ut bollen till person nummer 3 som står och väntar vid långsidan av planen. Person nummer 3 tar med sig bollen ner mot hörnflaggan och gör sedan ett inlägg och person nummer 1 och 2 sedan ska skjuta i mål. Klart som korvspad?
Nej, tänkte väl det. För att illustrera denna övning, har jag ansträngt mig otroligt mycket och gjort en skiss över det hela, håll till godo!
/A.
6. Mål med träningen
Just nu vet jag inte riktigt hur jag ska beskriva mina mål. För lite drygt en veckan sedan var Göteborgsvarvet mitt stora mål. Eller rättare sagt, det har varit mitt stora mål sedan årsskiftet. Sprang varvet förra året, innan löpfrälsningen kom, och tog mig i mål på en för mig mindre bra tid. Målet för i år har hittills varit lite småhemligt. 1:50. För en månad sedan kändes det som ett rimligt mål. Tufft, men inte omöjligt. Nu känns det definitivt knivigare...
Jag får helt enkelt vänta och se hur det går med vaden. Eller, med benhinneinflammationen, om det nu verkligen är det. Ju fortare jag kan komma igång med träningen, desto bättre är det!
Långsiktigt är det ju En Svensk Klassiker som hägrar! Tanken var att genomföra alla fyra momenten nästa år, men det lutar nu åt att börja med Lidingöloppet i höst. Skulle kännas bra att ha ett mål att träna inför nu i sommar, eftersom Vasaloppet är en bra bit framåt i tiden. Men tiden går fort när man har roligt...
Mina mål med träningen i övrigt är att bli stark, snabb och uthållig. Att få göra det jag verkligen tycker är roligt. Att utvecklas. Att svettas. Att må bra.
/A.
Jag får helt enkelt vänta och se hur det går med vaden. Eller, med benhinneinflammationen, om det nu verkligen är det. Ju fortare jag kan komma igång med träningen, desto bättre är det!
Långsiktigt är det ju En Svensk Klassiker som hägrar! Tanken var att genomföra alla fyra momenten nästa år, men det lutar nu åt att börja med Lidingöloppet i höst. Skulle kännas bra att ha ett mål att träna inför nu i sommar, eftersom Vasaloppet är en bra bit framåt i tiden. Men tiden går fort när man har roligt...
Mina mål med träningen i övrigt är att bli stark, snabb och uthållig. Att få göra det jag verkligen tycker är roligt. Att utvecklas. Att svettas. Att må bra.
/A.
5. Favoritmuskel
Dags att återgå till den lilla listan!
Min favoritmuskel, alltså... Hrm, ingen lätt fråga det här. Rent utseendemässigt måste jag ju erkänna att en vältränad mage inte är helt fel, men om det räknas som en muskel i det här sammanhanger vet jag inte? Rent funktionsmässigt måste jag nog ändå säga att hjärtat är min absoluta favoritmuskel. Det är den muskeln som får mig att orka vardagen, den som får mig att orka springa, den som får mig att bli mer uthållig ju mer jag tränar. Det är den som gör det möjligt att överhuvudtaget kunna träna!
/A.
Min favoritmuskel, alltså... Hrm, ingen lätt fråga det här. Rent utseendemässigt måste jag ju erkänna att en vältränad mage inte är helt fel, men om det räknas som en muskel i det här sammanhanger vet jag inte? Rent funktionsmässigt måste jag nog ändå säga att hjärtat är min absoluta favoritmuskel. Det är den muskeln som får mig att orka vardagen, den som får mig att orka springa, den som får mig att bli mer uthållig ju mer jag tränar. Det är den som gör det möjligt att överhuvudtaget kunna träna!
/A.
4. I min träningsväska
...luktar det inte hallon.
Det är något som samtliga lagkamrater antagligen kan intyga. Benskydd och fotbollsskor ger ungefär samma effekt som de där granarna man hänger i bilar - wunderbaum - fast med en liten annan doft, hehe...
/A.
/A.
Det är något som samtliga lagkamrater antagligen kan intyga. Benskydd och fotbollsskor ger ungefär samma effekt som de där granarna man hänger i bilar - wunderbaum - fast med en liten annan doft, hehe...
/A.
/A.
3. Ett fint idrottsminne
Jag har spelat så otroligt många fotbollsmatcher genom åren, att det är svårt att skilja på vad som hände i vilken match. Det finns ändå några speciella matcher som står ut från de andra i mängden.
Det var match i smålandscupen, om jag minns det rätt. Motståndarna var våra ärkerivaler. En match mot detta lag är ingen vanlig match - det är en match som upprör otroligt mycket känslor och som verkligen är viktig. Det är matchen med stort M helt enkelt. Åter till den specifika match jag nu försöker beskriva!
Det var match i smålandscupen, som sagt. Den som vinner matchen går vidare till nästa omgång, förlorande lag är ute ur spelet. Jag minns det så väl. Befann mig på musikskolan två timmar innan samling till match, och fick världens migrän. Hade sjukligt ont i huvudet, mådde illa och var otroligt yr. Ringde vår tränare, han sa att jag skulle försöka sova och försöka komma till matchen ändå. Ringde till mamma, som fick komma och hämta mig. Kom hem, tryckte i mig medicin och slängde mig i soffan och försökte sova. Vaknade precis innan matchstart, utan migrän, åkte ner till Rönneljung, bytte om rekordfort och fick hoppa in i matchen helt utan uppvärmning.
Och vilken match sen! Jag kommer fortfarande ihåg var på planen jag befann mig när jag hade lyckats få "min" anfallare så irriterad att hon sparkade ner mig och fick ett gult kort. Skadeglädjen var total. Efter denna incident blev närkamperna allt fler och allt hårdare. Vi ledde matchen i slutet av andra halvleken, och trodde väl att vi hade säkrat vinsten. Jag, Mimmi och Hanna nere på backen, fist-fivade och sa "nu håller vi det här!". De gjorde strax därefter ett mål och reducerade till 4-2. "Kom igen, nu håller vi det här!" Ännu ett snabbt mål, och det stod helt plötsligt 4-3. Nu var det inga glada miner från bänken längre. Inga uppmuntrande eller berömmande ord. Orden som yttrades från vår tränare bör helt enkelt inte skrivas här. ;) En sista fist-five mellan mig, Mimmi och Hanna, där vi bestämde oss för att verkligen offra oss för att hålla ett eventuellt mål borta. Och det gjorde vi... Hela laget gjorde en riktig kämpainsats och vi vann.
Det är faktiskt ett av mina allra bästa träningsminnnen. Eftersom det är några år sedan kommer jag faktiskt inte ihåg vilka som spelade just då, men stommen i laget är kvar sedan dess, och finns med på den här bilden som togs för ett år sedan:
/A.
Det var match i smålandscupen, om jag minns det rätt. Motståndarna var våra ärkerivaler. En match mot detta lag är ingen vanlig match - det är en match som upprör otroligt mycket känslor och som verkligen är viktig. Det är matchen med stort M helt enkelt. Åter till den specifika match jag nu försöker beskriva!
Det var match i smålandscupen, som sagt. Den som vinner matchen går vidare till nästa omgång, förlorande lag är ute ur spelet. Jag minns det så väl. Befann mig på musikskolan två timmar innan samling till match, och fick världens migrän. Hade sjukligt ont i huvudet, mådde illa och var otroligt yr. Ringde vår tränare, han sa att jag skulle försöka sova och försöka komma till matchen ändå. Ringde till mamma, som fick komma och hämta mig. Kom hem, tryckte i mig medicin och slängde mig i soffan och försökte sova. Vaknade precis innan matchstart, utan migrän, åkte ner till Rönneljung, bytte om rekordfort och fick hoppa in i matchen helt utan uppvärmning.
Och vilken match sen! Jag kommer fortfarande ihåg var på planen jag befann mig när jag hade lyckats få "min" anfallare så irriterad att hon sparkade ner mig och fick ett gult kort. Skadeglädjen var total. Efter denna incident blev närkamperna allt fler och allt hårdare. Vi ledde matchen i slutet av andra halvleken, och trodde väl att vi hade säkrat vinsten. Jag, Mimmi och Hanna nere på backen, fist-fivade och sa "nu håller vi det här!". De gjorde strax därefter ett mål och reducerade till 4-2. "Kom igen, nu håller vi det här!" Ännu ett snabbt mål, och det stod helt plötsligt 4-3. Nu var det inga glada miner från bänken längre. Inga uppmuntrande eller berömmande ord. Orden som yttrades från vår tränare bör helt enkelt inte skrivas här. ;) En sista fist-five mellan mig, Mimmi och Hanna, där vi bestämde oss för att verkligen offra oss för att hålla ett eventuellt mål borta. Och det gjorde vi... Hela laget gjorde en riktig kämpainsats och vi vann.
Det är faktiskt ett av mina allra bästa träningsminnnen. Eftersom det är några år sedan kommer jag faktiskt inte ihåg vilka som spelade just då, men stommen i laget är kvar sedan dess, och finns med på den här bilden som togs för ett år sedan:
/A.
2. I mina öron när jag tränar
När jag är ute och springer har jag för det mesta lurarna med mig, men inte riktigt alltid! Om det är intervaller som gäller brukar iPoden/mobilen få stanna hemma, detta för att jag ska kunna höra pipen från käre Garmin. Vid distanspass är Ola Salo och compani mitt absoluta favoritsällskap. Är dock lite svårt att hålla nere tempot när Calleth you, Cometh I och de andra godbitarna med lite mer drag i spelas upp.
På långpassen finns det två olika alternativ. Antingen blir det sommarprat eller någon annan trevlig podcast, eller så blir det min urgamla, men än dock så härliga "springlista" som finns på min gamla mobil. Det börjar med Life on Mars, rullar vidare med lite Beatles och slutar till sist med Sahara Hotnights. En salig blandning helt enkelt, precis som jag vill ha det.
/A.
På långpassen finns det två olika alternativ. Antingen blir det sommarprat eller någon annan trevlig podcast, eller så blir det min urgamla, men än dock så härliga "springlista" som finns på min gamla mobil. Det börjar med Life on Mars, rullar vidare med lite Beatles och slutar till sist med Sahara Hotnights. En salig blandning helt enkelt, precis som jag vill ha det.
/A.
1. Min träningsbakgrund
Min träningsbakgrund är egentligen ganska enkel. Det finns att läsa om i ett av mina första inlägg!
Sammanfattningsvis, har jag spelat fotboll sedan barnsben. Nu den senaste tiden är fotbollen dessvärre inte riktigt lika rolig som den var förut. Tidigare lockade allt med fotbollen. Nu lockar mest mina underbara lagkompisar, och tanken på att få springa ikapp med en riktigt jobbig anfallare. Att ta bollen. Att frivilligt ta en frispark. Att vinna kampen och att slutligen vinna matchen.
Rent träningsmässigt är det numera löpningen som gäller! Jag fastade för löpningen för knappt ett år sedan efter att ha anmält mig till Göteborgsvarvet med en kompis. Det riktiga löparnördandet började nog i maj någon gång, tror jag. Nu är siktet dessutom inställt på En Svensk Klassiker!
/A.
Sammanfattningsvis, har jag spelat fotboll sedan barnsben. Nu den senaste tiden är fotbollen dessvärre inte riktigt lika rolig som den var förut. Tidigare lockade allt med fotbollen. Nu lockar mest mina underbara lagkompisar, och tanken på att få springa ikapp med en riktigt jobbig anfallare. Att ta bollen. Att frivilligt ta en frispark. Att vinna kampen och att slutligen vinna matchen.
Rent träningsmässigt är det numera löpningen som gäller! Jag fastade för löpningen för knappt ett år sedan efter att ha anmält mig till Göteborgsvarvet med en kompis. Det riktiga löparnördandet började nog i maj någon gång, tror jag. Nu är siktet dessutom inställt på En Svensk Klassiker!
/A.
Den lilla listan
Denna lilla lista är väldigt populär bland träningsbloggarna just nu. Jag följer jag den med spänning hos bland annat Marieh. Nu är det min tur att skriva om en punkt varje dag, med start ikväll!
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att…
/A
1. Min idrottsbakgrund
2. I mina öron när jag tränar
3. Ett fint idrottsminne
4. I min träningsväska
5. Favoritmuskel
6. Mål med träningen
7. Favoritövning
8. Favoritmat
9. Mina inspirationskällor
10. Då mår jag som bäst
11. Favoritkonditionsträning
12. Favoritidrott
13. Mitt bästa kosttips
14. Favoritmellis
15. Då tränar jag allra helst
16. Favoritlivsmedel
17. Mitt måtto
18. En fredagskväll unnar jag mig gärna...
19. Hälsa för mig
20. Det här åt jag idag
21. Därför tränar jag
22. Min favoritfrukost
23. Detta skulle jag vilja utöva
24. Favoritidrottare
25. Då vill jag dra täcket över huvudet
26. Så sover jag
27. Detta klarar jag mig inte utan
28. Där tränar jag helst2. I mina öron när jag tränar
3. Ett fint idrottsminne
4. I min träningsväska
5. Favoritmuskel
6. Mål med träningen
7. Favoritövning
8. Favoritmat
9. Mina inspirationskällor
10. Då mår jag som bäst
11. Favoritkonditionsträning
12. Favoritidrott
13. Mitt bästa kosttips
14. Favoritmellis
15. Då tränar jag allra helst
16. Favoritlivsmedel
17. Mitt måtto
18. En fredagskväll unnar jag mig gärna...
19. Hälsa för mig
20. Det här åt jag idag
21. Därför tränar jag
22. Min favoritfrukost
23. Detta skulle jag vilja utöva
24. Favoritidrottare
25. Då vill jag dra täcket över huvudet
26. Så sover jag
27. Detta klarar jag mig inte utan
29. Detta tränar jag allra helst i
30. Glöm inte att…
/A
