Hej klassiker!

Ojojoj, det blir inte nådigt att gå ur bussen idag. Är just nu på väg till Malmö på en så kallad klassresa. Trodde att jag varit på min sista skolresa, men icke. Ska på diverse studiebesök, men mina förhoppningar är ändå ledig tid med sol och kaffe på stan.

Åter till benen. Det var inget nådigt pass jag och Hannah inledde denna dag med. 06.40 gjorde vi benböj som om det inte fanns någon morgondag att ta hänsyn till. Stapplade hem efter 50 grymt effektiva minuter med benböj, utfall, draken samt ett par övningar för magen. Ser fram emot morgondagen med den förmodade brutala träningsvärken!

Igår och i förrgår stod löpning på schemat. 7,5 respektive 7 kilometer. Det förstnämnda på trottoarer i stan, det andra i skogen. Fantastiskt skönt att få springa i skogen, långt bort från bilar och övergångsställen med rödljus. Och nog märks det att våren är här! Mötte löpare lite överallt med mer eller mindre plågade ansiktsuttryck.

Nåväl. En bussresa är ju alltid en bussresa. Pastasallad och podcast och ett och annat samtal med bruden bredvid. Bilden här nedan är så färsk den kan vara, den är i skrivande stund inte ens tagen ännu...

 

/A.

Så var helgens två matcher avklarade! Idag var det Oskarsström som stod för motståndet i en match som slutade 3-3. Ingen kanonmatch, men jag tycker ändå att det går framåt, dock långt kvar innan det är så bra som det borde kunna bli. Hade en otroligt dålig känsla i kroppen, de hängiga dagarna tidigare i veckan har definitivt satt sina spår.

 

Hade en trevlig kväll igår, med hemmagjorda hamburgare och massa prat med några av brudarna från laget, hos stackars Malin som spenderade kvällen på golvet med ryggskott. Om någon har tips mot extremt ond rygg kan ni ju skriva det här så jag kan vidarebefordra. ;)

 

Tänkte snart ge mig iväg till den nyss nämnda madamen igen för en kväll i soffan med handen så långt bort från godisskålen som möjligt. Har gått med på något så dumt som ett godisförbud. Drygt en vecka utan godis och jag uppvisar ett beteende som skulle kunna tillhöra någon som varit utan en betydligt starkare drog än socker. Jag skulle lätt kunna leva på enbart socker. Tur att jag har ett stort träningsintresse och en gnutta självdisciplin - annars hade jag rullat fram för längesedan...

 

Ett litet tips såhär i förbifarten syns på toppen av gröten här nedan. Egengjort mandelsmör. I med mandeln i mixern och mixa tills det blir krämigt. Inte det minsta desperat i sökandet efter ett substitut till godiset...

 

 

/A.

 

 

En vecka i huvudvärkens tecken är förhoppningsvis snart över. Blev ingen träning varken i tisdags eller onsdags, då jag istället tillbringade eftermiddagarna och kvällarna i sängen med neddragna persienner.

I torsdags kändes det lite bättre. Orkade släpa mig upp för en ofantlig seg morgonrunda. En otroligt härlig morgon dock, solen hjälpte den tunga kroppen framåt något. 6 km strax under 5-tempo och en dusch senare cyklade jag iväg till biblioteket med den här som enda sällskap...

Sedan väntade fotbollsträning på kvällen, och jag säger bara en sak... ÄNTLIGEN SOMMARTID! När träningen är 20.30-22.00 är solljuset guld värt i kampen mot soffan framåt sjusnåret.

Igår började jag dagen med ett pass på gymmet. Det var alldeles för längesedan sist, jag har faktiskt saknat det. Känns som att musklerna rent visuellt försvinner på ett kick, hoppas att det bara är inbillning... Två föreläsningar fick bli uppladdningen inför fotbollsmatch som dessvärre slutade med förlust.

I skrivande stund njuter jag av lördagsfrukosten och laddar inför 2,5 timmar i bil. Hem för att spela ytterligare en fotbollsmatch, nu med "riktiga" laget.

/A.

Dagen började strax innan sju idag. Klockan sju plockade jag upp tvillingarna för en tripp till Ullared. Kom dit precis när de öppnade och slapp den värsta trängseln. Väldigt mycket folk när vi lämnade dock, det var med andra ord värt att offra en sovmorgon för att vara där i tid.

 

Investerade i lite träningskläder och ett par gymhandskar - mina valkiga händer är snart ett minne blott.

Ikväll bär det nog av mot Kalmar igen, eller om det får bli en offrad sovmorgon imorgon också. Har haft en otroligt skön vecka på hemmaplan, och påsken fick ett perfekt avslut (typ) med en dag på sjön igår. Efter fiske, grill och fyrhjuling på isen hade jag fått tillräckligt med frisk luft för att sedan somna tidigt framför tvn.

 

Nu väntar lunch och så förmodligen lite löpning i solen. Gött häng, som vi brukar säga!

/A.

Jag hann trampa i ungefär 20 minuter innan tvillingsystrarna anlände till gymmet. Sammanlagt 90 helt galet svettiga minuter på cykeln. Vi varvade enklare motstånd med 5 minuter långa intervaller med rejält tungt motstånd. Det är ofta tjat om svett i den här bloggen, men det finns en anledning till det - den är allt som oftast all over the place!

Malin fastnade inte på kort idag, men här nedan är jag och Lisa in action.

/A.

 

En hel vecka utan plugg, då borde man väl ha mycket tid att blogga och mycket att skriva om?

Jag går omkring här hemma i mina träningskläder, dricker kaffe, kollar på tv, går promenader och njuter av att få gå på skogsvägar istället för på trottoarer i stan.

 

 

I tisdags blev det faktiskt långpass! Känner mig inte helt hundra i kroppen, men det är samtidigt ingenting som bryter ut, så jag tränar på ungefär som vanligt ändå. Redan efter ett par kilometer kände jag hur otroligt segt det skulle bli. Inget som helst klipp i steget och fick kämpa för varje steg. Övervägde att avbryta passet och återvända hem, men bestämde mig ändå för att köra på. Fick ihop 17 kilometer á 5,14 min/km.

Sedan väntade ett besök hos kiropraktorn i onsdags. Blev ordinerad vila veckan ut (meeeen, det GÅR ju bara inte när jag är ledig hela dagarna). Vilade dock i onsdags och stod bredvid och frös under fotbollsträningen. Otroligt surt att inte få träna fotboll när jag faktiskt kan! Men, men. En kort runda i löpskorna igår, sedan en eftermiddag med jobb. Här, en bild från träning, på min kära Malin.

Och så idag, långfredagen. Vaknade med bankande huvudvärk, som jag hoppas går över inom kort. Planen är att bege mig till gymmet någon gång i eftermiddag. Motionscykel var det enda kiropraktorn kunde godkänna, så det får kanske bli det idag. Inte det allra roligaste, men är det långfredag ska man väl lida lite också?

/A.

Kursen Retail Management avslutades igår och nästa kurs börjar på tisdag nästa vecka. Det betyder LEDIGHET!

Så fantastiskt skönt att bara få vara hemma och göra allt eller absolut ingenting i en hel vecka. Idag känner jag för att göra absolut ingenting, men tänkte ändå försöka förmå mig att springa långpass om en stund.

Matchen i helgen slutade 2-2. En av de tråkigaste matcherna jag någonsin spelat, men får väl se det positivt - nu är den tråkigaste matchen i livet avklarad. ;) Fortsatte sedan med pubkväll med ett gäng från fotbollen, en bra kväll!

Söndag morgon och jag blev ett år äldre. Helt galet vad fort tiden går! Inledde dagen med en tämligen seg fotbollsträning pga pubkvällen dagen innan, och fortsatte sedan med att äta tårta. Tillbaka till Kalmar där Linda och Jossan väntade med tårta och skönsång i trapphuset. En kaloririk dag, skulle man kunna säga!

 

En dag i Kalmar, sedan tillbaka hem-hem igen. Ett evigt farande fram och tillbaka, men nu ska jag stanna där jag är och låta bli att bidra till växthuseffekten en hel vecka, hehe.

/A.

Ni vet känslan av att vilja ta ut sig till max? Känslan av att komma kunna ge järnet? Och sen finns bara inte kraften där....

Så var det i torsdags. Började dagen med ett väldigt bra pass på gymmet, DÅ fanns kraften där och jag kunde köra på riktigt hårt. Gick därifrån med rejält möra armar. Skulle sedan träna fotboll på kvällen, men det blev på grund av vädret ersatt av styrketräning istället. Okej, styrka igen, gött, kände jag, och var taggad inför ett hårt pass...

...och nog blev det hårt alltid. Stationer med 1,5 minut på varje station, utan vila emellan, tre varv. Efter höga knän på tjockmatta, fällkniven, klättring i rep, dips, armhävningar, djupa benböj, ytterligare en tjockmatta, löpning mellan två koner och en annan sinnessjukt jobbig övning för armarna var jag helt slut. OCH DÅ VAR DET TVÅ VARV KVAR!!

Jag var helt utan kraft i kroppen, kände mig svimfärdig och förbannade de orimligt långa intervallerna. Efter sammanlagt 9 minuter på tjockmattan skrek benen och mjölksyran sprutade. Och då byttes en av de enklare stationerna ut mot burpees.

En bra genomkörare, men utan kraft i kroppen. Kraschade i soffan och stannade där resten av kvällen. Vid nästa pass av liknande karaktär skulle jag hemskt gärna vilja ha en kropp som vill lika mycket som huvudet. Men kul var det - efteråt.

Nu, på ett tåg. Idag är årets andra träningsmatch på programmet. Grymt sugen på att spela och försöka rätta till det som inte riktigt fungerade förra matchen.

/A.

Dagens planerade långpass ersattes av styrketräning med Malin och Lisa, följt av 5 härliga kilometer i snö och solsken. Ibland får man ändra lite på planerna, måste passa på att umgås så mycket som möjligt när jag är på hemmaplan.

 

Blev drygt en timme på gymmet med biceps, triceps, bröst och mage. Avslutade passet med bänkpress. Jag har en liten bit kvar till att kunna ta min egen kroppsvikt om man säger så, hrm... Märkligt hur det helt plösligt bara kan ta stopp, och det blir totalt omöjligt att pressa upp den där, just då, förbannade stången. Men i slutet av året, då nedrans ska jag klara min egen kroppsvikt, om jag så ska behöva leva på pulverdiet hela december för att slippa ta så mycket vikt. ;)

 

Nu är jag alltså åter igen i de västra delarna av Småland. I eftermiddag ska jag på dop, och imorgon blir det årets första riktiga träningsmatch efter två inställda matcher. Ska bli ruskigt spännande, finns risk för ett brutalt uppvaknande, men det får vi ta i sådana fall.

 

Snön har återvänt, men idag gör det mig faktiskt ingenting. Så länge solen skiner är jag glad!

 

 

/A.

En bloggfri helg är till ända och måndagen med tillhörande bloggande är här.

 

I fredags blev det en kort löprunda innan jag begav mig hem till Linda, för att sedan fortsätta till Harrys. En väldig, väldigt rolig kväll och natt med Kalmars bästa brudar! Bjuder på ett par bilder med bristande kvalitet...

 

Lördagen var veckans vilodag. Åkte till IKEA med Hannah och strosade omkring, provsatt soffor och chillade, för att sedan fortsätta till helgens höjdpunkt... Lösgodis för 4.90/hg och lyckan är gjord för en student vars största passion är socker. Melodifestivalen väntade sedan. K-A-T-A-S-T-R-O-F-A-L-T. Vad hände med de härliga gubbarna? Vem röstar på Yohio eller You-snubben när Körberg och Malmberg finns till förfogande?

 

Sedan, gårdagen. Då spelade jag faktiskt match med Kalmar Södra. Även om jag bara ska träna med dem, hoppade jag in och spelade match då det saknades spelare. Snön yrde och det var så långt bort från vår- och sommarfeeling man kan komma, men det var ändå kul. Match är ju alltid match, och även om det blev förllust med 3-1 så var det kul att spela igen.

 

Och så till denna måndag, i detta mycket dagbokslika inlägg. Den har spenderats i biblioteket och på sjukhuset med en mage som inte riktigt vill samarbeta med mig efter att ha fått ett rejält "hugg" i den under lördagens godishandling. Därmed inleds veckan med vilodag, med hopp om en roligare morgondag där kroppen åter igen är fit for fight. 

 

/A.

Fredag på bibblan betyder fika! Linda bjuder på chokladbollar - lyckan är gjord! Dessutom ypperligt bränsle inför eftermiddagens löpning.

 

Igår stod långpass på programmet, och vilket pass det blev sen! Förstår inte riktigt vad som händer, men på något sätt har min alternativa träning när löpning legat lite halvt på is på grund av foten, gett resultat. Igår var det väldigt pigga ben som sprang omkring i Kalmar. Vaden skötte sig, solen sken och det var till och med lite för varmt med underställ.

 

Tanken var att hålla 5,30-tempo. Men, det kändes alldeles för lätt! Benen fick helt enkelt bestämma, och mellan kilometer 11 och 13 var jag ostoppbar. Kändes som att jag flög fram utan någon som helst ansträngning. Så otroligt längesedan jag upplevde löpingen på det sättet. Men, lyckan var kortvarig. Kramp i magen á la slutet av Göteborgsvarvet i slutet av Avenyn hälsade på de allra sista kilometerna. Det efterföljande illamåendet höll sedan i sig i ett antal timmar.

 

Så glad över att jag orkade hålla ett, för mig, helt okej tempo under så lång tid. Nu ska långpassen utökas med en kilometer i veckan, så ska jag nog lyckas ta mig runt det där varvet i år också. Tack kroppen, fortsätt gärna såhär!

 

 

Idag mötte jag upp pensionärerna på gymmet vid halv sju. Blev ett pass för armar, axlar och rygg. Ikväll väntar fotbollsträning på den fantastiska sega och sena tiden 20,30-22,00. Innan dess är den stora utmaningen att undvika jordnötssmöret som lockar i kylen. Självdisciplin, kom till mig!

 

/A.

 

Har haft en vansinnigt skön helg på hemmaplan. Umgåtts med bästa vännerna, pratat om allt och inget, kollat på herrlagets match i bitande kyla och avslutat helgen med ett beep-test. Hann givetvis även med några timmar framför Vasaloppet, följde mina bekanta på internet och bestämde mig nog för att åka nästa år. Måste erkänna att det var med delade känslor jag satt framför tvn. Kändes väldigt underligt att tänka att jag verkligen skulle varit en av alla tusentals åkare där i spåret...

 

Nåväl. Efter många stopp och ett stort antal vändningar under beep-testet på hårt golv med dåliga skor, är statusen på vaderna inte helt hundra. Som stockar. Blir alltid orolig när jag känner av vaderna med tanke på hur mycket de har krånglat back in the days, men antar att det går över inom kort. Därför blev det ingen löpning idag, hoppas på några kilometer imorgon innan kvällens fotbollsträning.

 

Efter en bilresa tillbaka igår ville jag inte göra något annat än att sova, men icke. En frys tom på matlådor kräver en liten arbetsinsats vid spisen. Kycklinglasagne med spenat var lyckligtvis värt att vänta på!

 

 

 

Idag ringde klockan 06.00. Iväg till gymmet för ett rygg- och magpass. Lyckades bättre än vanligt idag, brukar ha lite svårt att få till bra pass som verkligen känns för just ryggen. Hem, duscha, äta frukost och sedan en tur på cykeln för att stressa in på biblioteket några minuter senare än planerat, precis som seden bjuder.

 

Måndag betyder även storhandling, så nu, äntligen, får jag slänga mig i soffan och sova en stund innan det är dags att slänga ihop något ätbart. Kronisk trötthet: check.

 

/A.

 

 

Idag är det en sådan där dag när allt bara flyter på och känns nedrigt bra!

 

Började dagen med 80 minuter på löpbandet. Konstaterade på väg till gymmet att det nog kan bli utomhuslöpning nu framöver. Det är givetvis inga problem att springa i snö och på hala gator egentligen, men med min instabila fot vill jag inte riskera något. Löpningen gick över förväntan, målet var 80 minuter i lugnt tempo, vilket jag lyckades med. Lyckades även med att hålla den värsta tristessen borta genom att lägga allt fokus på musiken i lurarna.

 

Fortsatte sedan i full karriär till köande för att få biljett till en föreläsning med Isabella Löwengrip. Lyckades få tag i en av de 150 biljetterna genom min stora erfarenhet av köande efter 13 år av skolbuss med tillhörande trängsel i köer. Och föreläsningen, den var grymt bra! Inspirerande på alla sätt och vis - det finns bannemig ingenting som är omöjligt!

Lunch och sedan iväg på cyklarna för en föreläsning på ett företag en bit utanför stan. Härligt, soligt väder, närmast snöfria cykelvägar och intressant föreläsning.

 

När jag sedan kommit hem, slagit mig ner i soffan, varvat ner och ätit en burk tonfisk, ringer Hannah. Hon befinner sig i stan och har lyckats göra någonting med sitt lås till cykeln som gör att hon är som strandsatt på en öde ö, utan möjlighet att ta sig hem. Givetvis rycker jag och min trotjänare till bil ut. Vi bär cykeln genom halva stan som några andra tjuvar och lever i tron att allt är frid och fröjd. Tills vi kommer till momentet att försöka få in cykelskrället i bilen. Det slutade med en mycket nervös hemfärd i den mycket polistäta staden, med halva cykeln utanför bilen. Lyckligtvis lyckades vi undvika farbror blå som nog inte varit helt nöjd med cykelns placering, min obefintliga vänsterblinkers och det obefintliga säkerhetsbältet på Hannah som satt och höll fast cykeln i det nedfällda baksätet.

 

Sedan följde ett spektakel som är svårt att beskriva, men en sak är säker - all cred till cykeltjuvar som med enkelhet kan bryta upp lås. Herre min jösses vilken tid det tog. 20 minuter, en brödkniv, en skalkniv och en avbitartång senare var låset uppbrutet och allt var åter i sin ordning...

 

 

Idag leker livet trots kvällens lilla missöde, antar att det beror på den positiva inledningen av dagen. Gissar att solen som varit framme stora delar av dagen, också är bidragande till det goda humöret. Våren är på ingång!

  

/A.

Måndag morgon. Löpband. 5,5 kilometer följt av styrketräning för axlar och armar.

 

Denna härliga träning, som jag älskar att få svettas! Hur segt det än är att släpa sig upp från sängen, är det ta mig tusan alltid värt det! Att sedan komma hem, ta en dusch och äta en efterlängtad frukost. Det är få saker som slår det. 

 

I'm back on track, fast besluten att glömma den tämligen misslyckade helgen som varit, och istället göra den här veckan till en fantastiskt nedrigt bra sådan.

 

För varje dag som går är jag en dag närmare Göteborgsvarvet och en dag närmare seriepremiär. Ska göra mitt yttersta för att vara redo att ta mig an både 21 km löpning och 90 minuter fotboll på bästa sätt. Starkare, snabbare och uthålligare än någonsin förut.

 

I helgen är det, som bekant, Vasaloppet. Som jag alltså inte ska delta i det här året. Det är med blandade känslor jag kommer sitta bänkad framför tvn på söndag. Tänker på förra året, på alla "inte en chans att du klarar det med så lite träning!" Hah! Tack i efterhand, alla ni som inte trodde att jag skulle ta mig i mål. Det är till stor del er förtjänst att jag kom till Mora.

 

 

/A.

En galet slapp vecka i skolan är till ända. Den galet slappa skolveckan har bidragit till en galet oslapp träningsvecka. Efter 5 pass på gymmet och 2 fotbollsträningar vill kroppen vila nu, och det ska den få också!

 

Morgonen bjöd på 20 minuters mosande av benen bland vikterna, följt av 30 minuter på löpbandet. För första gången någonsin, var det inte särskilt tråkigt att springa på bandet. Ett par veckor till med snö, och jag kanske kommer tycka om det till och med?

 

Imorgon bär det av hemåt, hoppas att benen orkar med promenaden till stationen tidigt på morgonen. Väl hemma ska jag bara ta det lugnt hela dagen, och träffa Sandra och eventuellt några fler brudar från laget på kvällen. Så himla längesen sist! Och söndag. Match! Första träningsmatchen med det "nya" laget sedan ihopslagningen, ska bli både kul och spännande. Hoppas med andra ord på lindrig träningsvärk efter dagens pass, så att benen verkligen är löpdugliga på söndag.

 

Passade på att ta en liten spännisbild på gymmet innan i veckan. Alltid kul att kunna se framsteg svart på vitt i jämförelse med äldre bilder.

 

Det där med att planera träningsveckan är bannemig inte det lättaste. Som det är nu tränar jag fotboll 3 gånger i veckan, vill löpträna varannan dag och styrketräna åtminstone två pass i veckan. Och veckan har som bekant 7 dagar...

 

Jag funderade på det tidigare idag, på anledningarna tillatt jag tränar. Fotbollen är given, det är så fantastiskt kul, behöver ingen mer anledning än så. Löpningen ger mig bra kondition och en härlig känsla i kroppen. Hjälper till att rensa huvudet och ger enorfiner jag inte vill vara utan. Styrketräningen har blivit rolig på senare tid. Mage, rygg är viktiga muskler att träna, ben likaså. Mina favoriter axlar och armar är däremot lite svårare att hitta bra anledningar till att träna. Är fåfänga godkänt?

 

Ja, för så det är faktiskt. Trots att jag löptränar inför Göteborgsvarvet och tränar för att bli bättre, snabbare och starkare, så är fåfängan en stor drivkraft. Är övertygad om att de flesta känner så, mer eller mindre. Klart att jag vill få resultat av allt slit, att timmarna på gymmet formar kroppen så som jag vill. Jag vill då inte ha en klassisk löparkropp!

 

Idag blev det löpning. 12 km på löpbadet á 4,58 min/km. Det var som vanligt en kamp för huvudet, och idag även för kroppen. Väldigt nöjd med att jag lyckades förmå mig att stanna kvar på löpbandet trots uttråkningen. Otroligt skönt att få hoppa av bandet, möta upp Hannah som kämpade bland vikterna och fortsätta till duschen och bastun. Vardagslyx på lediga dagar! :)

 

Eftermiddagen har sedan spenderats i Hannahs soffa. Letade reda på ett par förkläden, gjorde dadelbollar, drack kaffe och kollade på film. Bra avslut på två mycket välbehövliga lediga dagar.

 

 

 

 

/A.

Lediga dagar. Det känns som något jag kan vänja mig vid!

 

Efter att ha stressat ihjäl oss för att få klart grupparbetet i tid igår, kommer nu belöningen i form av två helt lediga dagar. Ska strax iväg till gymmet med Hannah, tänkte köra överkropp idag med fokus på armar och axlar. Tänk att jag faktiskt tycker om att styrketräna nuförtiden, väldigt otippat. Vad jag ska ha armar och axlar till kan man dock fråga sig, hehe. Tänker att det kan vara bra inför fotbollssäsongen...

 

Hade tänkt springa utomhus igår, men snön valde att infinna sig igen, så fick istället bli en tur på löpbandet. Skulle köra intervaller, men de nog för enkla för att få kallas för intervaller. Överraskande och glädjande! Nästa intervallpass får helt enkelt gå i snabbare tempo.

 

Med en minuts jogg i 5.30 min/km mellan varje intervall tog jag mig an 1-2-3-4-5-4-3-2-1 minuter i 4.36 min/km. Blev förvånad över att det kändes så lätt, med tanke på att jag inte sprungit särskilt mycket den senaste tiden. Antar att fotbollens omedvetna intervallträning har gjort sitt till konditionen.

 

Det är otroligt mycket människor på gymmet på eftermiddagarna och kvällarna, lite jobbigt mycket faktiskt. När jag sprang på mitt löpband igår, slog det mig hur många som bara verkar "sitta av tiden" på gymmet. Som går omkring bland maskinerna med mobilen i högsta hugg och som står på crosstrainern utan att anstränga sig till varken flås- eller svettgränsen. Till vilken nytta? Fortsatte in i omklädningsrummet, rejält svettig efter mitt löppass. Där var ett antal kvinnor i olika åldrar, redo att gå från gymmet. Om inte de hade tagit på sig ytterkläderna hade jag inte på något sätt kunnat se att de var påväg därifrån - inte en svettdroppe eller en ofixad frisyr där inte! De kollade på mig, på min svettiga tisha och mitt ansikte med mascaran som förflyttat sig från ögonfransarna - och såg förvånade och snudd på äcklade ut. Som att de var förvånade över att jag var svettig. Mycket märkligt.

 

 

Jag ser ingen som helst anledning att lägga tid på träning, om tanken inte är att göra någonting bra av det. Så kul kan det omöjligt vara att stå på en crosstrainer i tid och otid, utan motstånd och tempo.

 

Smaken är som baken, men svett är grejer för riktiga tjejer!

 

/A.

 

 

Det här livet alltså. Lekande lätt, eller raka motsatsen. Som känslan som infinner sig efter ett avslutat intervallpass, eller som känslan under den allra längsta och jobbigaste intervallen.

 

Fredagkvällar kan antingen innebära tacos, godis och en bra film, eller en kväll vid köksbordet med skolarbete framför datorn. I skrivande stund vill jag inget hellre än att snöra på mig löparskorna och bara springa. Springa bort allt vad skolarbeten, problem och ångest heter. Och sedan bli glad igen. Få tillbaka det positiva.

 

 

Just ikväll längtar jag efter att få springa på en gräsplan och ta ut mig till spygränsen. Sparka ner någon. Men kanske framför allt efter att spendera väldigt lång tid i omklädningsrummet och snacka om allt och ingenting med det gamla gänget. Eller en sommarkväll med grill och chill. Eller kanske en utgång istället för chillandet. 

 

 

Ikväll blir det varken löpning, fotboll, grill eller chill. Veckans vilodag är här, kan dock inte påstå att jag njuter av vilan. Återgår istället till pluggandet. Livet på en pinne. Eller...?

 

/A.