Vad är DET i jämförelse?
Jag säger bara en sak. Marcus Hellner. Han är verkligen helt otroligt fantastiskt duktig och imponerade! VM-guld i sprint! Grymt! Han är nog faktiskt nummer ett på min beundrar-lista nu. Listan som består av 5 fantastiska personer. Mer om det vid ett senare tillfälle...
DET:et i rubriken syftar på mitt lilla träningspass ikväll som känns otroligt löjligt att skriva om just nu. Men, man kanske inte riktigt ska jämföra sig med Mister Hellner.
Fick jobba över några timmar idag och var därför sen till fotbollsträningen. Gjorde dock inte så mycket, eftersom jag ändå kör egen träning så länge vi är inne på det stenhårda golvet i idrottshallen. Hade planerat att springa 5 kilometer i lugnt tempo med tanke på gårdagens intervaller. Hoppsan! Det blev visst inte så lugnt som planerat ändå. Inget supersnabbt pass, men ändå långt ifrån superlugn jogg, med mina mått mätt:
Jag började faktiskt i det planerade tempot. Sedan dök det dock upp en hund, som sprang omkring löst utan ägare i sikte, som skällde och morrade lite lagom skräckinjagande när jag närmade mig. Jag gjorde helt enkelt det enda som verkade vettigt att göra då, vilket var att öka takten...
Tid: 27:38 min
Distans: 5,5 km
Medeltempo: 05:01 min/km
Sedan blev det massa prat med lagkamrater. Och sist, men inte minst, 10 minuter effektiv styrketräning. Man får vara glad för det lilla!
/A.
DET:et i rubriken syftar på mitt lilla träningspass ikväll som känns otroligt löjligt att skriva om just nu. Men, man kanske inte riktigt ska jämföra sig med Mister Hellner.
Fick jobba över några timmar idag och var därför sen till fotbollsträningen. Gjorde dock inte så mycket, eftersom jag ändå kör egen träning så länge vi är inne på det stenhårda golvet i idrottshallen. Hade planerat att springa 5 kilometer i lugnt tempo med tanke på gårdagens intervaller. Hoppsan! Det blev visst inte så lugnt som planerat ändå. Inget supersnabbt pass, men ändå långt ifrån superlugn jogg, med mina mått mätt:
Jag började faktiskt i det planerade tempot. Sedan dök det dock upp en hund, som sprang omkring löst utan ägare i sikte, som skällde och morrade lite lagom skräckinjagande när jag närmade mig. Jag gjorde helt enkelt det enda som verkade vettigt att göra då, vilket var att öka takten...
Tid: 27:38 min
Distans: 5,5 km
Medeltempo: 05:01 min/km
Sedan blev det massa prat med lagkamrater. Och sist, men inte minst, 10 minuter effektiv styrketräning. Man får vara glad för det lilla!
/A.
Den goda sidan vann
Efter att jag fått i mig ett antal godisbitar på jobbet kändes kroppen ohärligt seg. Att sedan gå ut och inse att det var 12 minusgrader gjorde inte saken bättre. Motivationen var nere på 0,0. Kunde alltså inte varit sämre!
Dealade lite med mig själv. Först var den onda sidan på väg att vinna. "Du kan springa imorgon istället. Åk nu hem och ät mat och lek med syskonbarnen. Det är ju faktiskt kallt. Alldeles för kallt egentligen." Sedan tog dock den mer disciplinerade och goda sidan överhanden. "Äsch, ut med dig bara. Lite minusgrader är väl inte så farligt. Och intervaller är ju faktiskt kul. Speciellt efteråt..."
Sagt och gjort. Uppvärmning följt av 400-metersintervaller. Körde 6 set med 200 meters jogging mellan varje. Började lite försiktigt med tanke på mina tidigare problem med vaden. Fick dock upp pulsen ordentligt mot slutet ändå. Det var faktiskt riktigt jobbigt på slutet. Mantrat "snabb och uthållig" upprepades gång på gång medan andningen blev allt mer ansträngd. Avslutade sedan med 2 kilometer nedjogg.
Repetition 1 - 04:12 min/km
Repetition 2 - 04:16 min/km
Repetition 3 - 04:03 min/km
Repetition 4 - 04:00 min/km
Repetition 5 - 04:02 min/km
Repetition 6 - 03:58 min/km
Sammanlagt blev det:
Tid: 42:32 min
Distans: 7,7 km
Medeltempo: 05:31 min/km
Mycket siffror här på slutet, men det känns bra att ha det sparat här för min egen skull, inför kommande intervallpass.
Väl hemma väntade förresten både mat och syskonbarn - känns otroligt bra att den goda sidan vann! :)
/A.
Dealade lite med mig själv. Först var den onda sidan på väg att vinna. "Du kan springa imorgon istället. Åk nu hem och ät mat och lek med syskonbarnen. Det är ju faktiskt kallt. Alldeles för kallt egentligen." Sedan tog dock den mer disciplinerade och goda sidan överhanden. "Äsch, ut med dig bara. Lite minusgrader är väl inte så farligt. Och intervaller är ju faktiskt kul. Speciellt efteråt..."
Sagt och gjort. Uppvärmning följt av 400-metersintervaller. Körde 6 set med 200 meters jogging mellan varje. Började lite försiktigt med tanke på mina tidigare problem med vaden. Fick dock upp pulsen ordentligt mot slutet ändå. Det var faktiskt riktigt jobbigt på slutet. Mantrat "snabb och uthållig" upprepades gång på gång medan andningen blev allt mer ansträngd. Avslutade sedan med 2 kilometer nedjogg.
Repetition 1 - 04:12 min/km
Repetition 2 - 04:16 min/km
Repetition 3 - 04:03 min/km
Repetition 4 - 04:00 min/km
Repetition 5 - 04:02 min/km
Repetition 6 - 03:58 min/km
Sammanlagt blev det:
Tid: 42:32 min
Distans: 7,7 km
Medeltempo: 05:31 min/km
Mycket siffror här på slutet, men det känns bra att ha det sparat här för min egen skull, inför kommande intervallpass.
Väl hemma väntade förresten både mat och syskonbarn - känns otroligt bra att den goda sidan vann! :)
/A.
DISTANSREKORD!!
Wohooo, 22 kilometer!!!!!! Ursäkta missbruket av utropstecken, men i väldigt sällsynta fall är det tillåtet. Det här fallet är ett sådant sällsynt fall!
Dagen blev inte riktigt som planerat. Ida är sjuk, så fick bli ett pass på egen hand. Alternativen var ett lätt distanspass på 7-8 kilometer, eller att genomföra morgondagens planerade långpass idag istället. Som ni kanske förstår gick det andra alternativet segrande ur striden.
Och tänk så glad jag är för det just nu. Här och nu i skrivande stund, känns vaderna som betongklumpar. Det går ganska lätt att förtränga det faktiskt, de 22 kilometerna var definitivt värda betongkänslan!
Som väl är testade jag iPoden innan jag åkte hemifrån. Filip&Fredrik, var håller ni hus?! Jag som trodde att jag lyckats förstå hur iTunes fungerar, hrmpf - tji fick jag för det. Efter att ha försökt synkronisera iPoden med min superlista i iTunes gav jag upp. Begav mig med bil till civilisationen utan Filip&Fredrik.
Man skulle kunna säga att jag sprang mellan två samhällen idag. Däremellan är det enbart landsväg med massa skog och inte supermycket gatlysen. Jag var mindre smart när jag bestämde runda idag, var nog i mars, april i tankarna snarare än i början av februari. Resultat: löpning i mörker, livrädd för älgar. Jag är verkligen löjligt rädd för älgar. Skulle hellre stöta på en ilsken grizzlybjörn än en älgtjur. Usch. Nog om den saken.
De första 7 kilometerna undrade jag vad jag gett mig in på egentligen. Den högra vaden pulserade ihärdigt och vägrade ge med sig. Efter 7 kilometer var jag framme i samhället som var målet och jag vände därför. Då släppte det! Mellan kilometer 7 och 14 gick det som tåget. Låg puls, lätta ben och Mister Salo som sällskap. Dessförinnan hade jag ingen mindre än Mikael Persbrandt i lurarna. Han är inte fy skam han heller, men jag har lyssnat på hans sommarprat 4, 5 gånger nu så det är tyvärr inte lika spännande längre.
Jag tog lite extrarundor och hade skrapat ihop 17 kilometer när jag var tillbaka där jag startade. Stanna? Där? Efter 17 kilometer? Aldrig i livet. Nu började det dock kännas i benen. Pulsen fortfarande låg men benen var inte längre lätta som fjädrar, jag sprang inte längre som på moln. Sprang inne i samhället och snurrade runt på olika gator, visste inte ens vart jag var där ett tag. Där någonstans mötte jag även Alexandra som kämpade på bra! Heja, heja!
Halvmaran passerades på 2:02. Seeega ben men den sista kilometern skulle självklart avverkas den också. Tillbaka vid bilen pep härliga Garmin till för sista gången den här rundan. 22 kilometer och därmed distansrekord!!
Jag är otroligt nöjd med att jag lyckades motivera mig till att sätta den ena foten framför den andra i drygt två timmar. Att jag faktiskt inte gav upp trots betongklumpar till vader.
Jag förstår inte riktigt hur jag ska göra för att bli starkare. Konditionsmässigt är det inga större problem, pulsen höll sig där den skulle under hela rundan. Benen däremot, höll sig inte som de skulle hela rundan. What to do?
Det är med glädje jag avslutar denna uppsats med dagens pass i siffror:
Tid: 2:08:18
Distans: 22:00 km
Medeltempo: 05:49 min/km
/A.
Dagen blev inte riktigt som planerat. Ida är sjuk, så fick bli ett pass på egen hand. Alternativen var ett lätt distanspass på 7-8 kilometer, eller att genomföra morgondagens planerade långpass idag istället. Som ni kanske förstår gick det andra alternativet segrande ur striden.
Och tänk så glad jag är för det just nu. Här och nu i skrivande stund, känns vaderna som betongklumpar. Det går ganska lätt att förtränga det faktiskt, de 22 kilometerna var definitivt värda betongkänslan!
Som väl är testade jag iPoden innan jag åkte hemifrån. Filip&Fredrik, var håller ni hus?! Jag som trodde att jag lyckats förstå hur iTunes fungerar, hrmpf - tji fick jag för det. Efter att ha försökt synkronisera iPoden med min superlista i iTunes gav jag upp. Begav mig med bil till civilisationen utan Filip&Fredrik.
Man skulle kunna säga att jag sprang mellan två samhällen idag. Däremellan är det enbart landsväg med massa skog och inte supermycket gatlysen. Jag var mindre smart när jag bestämde runda idag, var nog i mars, april i tankarna snarare än i början av februari. Resultat: löpning i mörker, livrädd för älgar. Jag är verkligen löjligt rädd för älgar. Skulle hellre stöta på en ilsken grizzlybjörn än en älgtjur. Usch. Nog om den saken.
De första 7 kilometerna undrade jag vad jag gett mig in på egentligen. Den högra vaden pulserade ihärdigt och vägrade ge med sig. Efter 7 kilometer var jag framme i samhället som var målet och jag vände därför. Då släppte det! Mellan kilometer 7 och 14 gick det som tåget. Låg puls, lätta ben och Mister Salo som sällskap. Dessförinnan hade jag ingen mindre än Mikael Persbrandt i lurarna. Han är inte fy skam han heller, men jag har lyssnat på hans sommarprat 4, 5 gånger nu så det är tyvärr inte lika spännande längre.
Jag tog lite extrarundor och hade skrapat ihop 17 kilometer när jag var tillbaka där jag startade. Stanna? Där? Efter 17 kilometer? Aldrig i livet. Nu började det dock kännas i benen. Pulsen fortfarande låg men benen var inte längre lätta som fjädrar, jag sprang inte längre som på moln. Sprang inne i samhället och snurrade runt på olika gator, visste inte ens vart jag var där ett tag. Där någonstans mötte jag även Alexandra som kämpade på bra! Heja, heja!
Halvmaran passerades på 2:02. Seeega ben men den sista kilometern skulle självklart avverkas den också. Tillbaka vid bilen pep härliga Garmin till för sista gången den här rundan. 22 kilometer och därmed distansrekord!!
Jag är otroligt nöjd med att jag lyckades motivera mig till att sätta den ena foten framför den andra i drygt två timmar. Att jag faktiskt inte gav upp trots betongklumpar till vader.
Jag förstår inte riktigt hur jag ska göra för att bli starkare. Konditionsmässigt är det inga större problem, pulsen höll sig där den skulle under hela rundan. Benen däremot, höll sig inte som de skulle hela rundan. What to do?
Det är med glädje jag avslutar denna uppsats med dagens pass i siffror:
Tid: 2:08:18
Distans: 22:00 km
Medeltempo: 05:49 min/km
/A.
Snorhalt
Det är inte varje dag jag tar på mig träningskläderna två gånger! Idag skedde det dock, först förmiddagens pass och sedan direkt efter jobbet. Jag och Ida möttes på halva vägen och sprang en runda. Snorhalt! Vid varje steg gled foten bakåt istället för framåt. Eller, foten kanske inte brukar glida framåt heller, men det brukar gå att trampa emot. Tänk så svårt det kan vara att förklara något så simpelt.
Jag funderade på det här med Klassikern innan idag. Mitt liv innehåller mer löpning än simning, cykling och skidåkning, skulle man kunna säga utan att överdriva. Måste ta tag i den mindre inspirerande simningen. En gång i veckan hade ju varit bra, eller en gång varannan vecka, kanske kan räcka. Det är visserligen lång tid kvar, men tiden går ju som bekant fort när man har roligt!
Det var härligt att springa ikväll, jag jag meddela. Otroligt skönt att benen inte var det minsta tunga trots förmiddagens ansträngning. Vaden känns ju inte superbra, tyvärr. Väljer att förtränga det för stunden.
Tid: 42:26 min
Distans: 7,05 km
Medeltempo: 06:01 min/km
Nu blir det en välförtjänt kopp kaffe och en bit mörk choklad.
/A.
Jag funderade på det här med Klassikern innan idag. Mitt liv innehåller mer löpning än simning, cykling och skidåkning, skulle man kunna säga utan att överdriva. Måste ta tag i den mindre inspirerande simningen. En gång i veckan hade ju varit bra, eller en gång varannan vecka, kanske kan räcka. Det är visserligen lång tid kvar, men tiden går ju som bekant fort när man har roligt!
Det var härligt att springa ikväll, jag jag meddela. Otroligt skönt att benen inte var det minsta tunga trots förmiddagens ansträngning. Vaden känns ju inte superbra, tyvärr. Väljer att förtränga det för stunden.
Tid: 42:26 min
Distans: 7,05 km
Medeltempo: 06:01 min/km
Nu blir det en välförtjänt kopp kaffe och en bit mörk choklad.
/A.
Lite fart
Planen var att vakna när väckarklockan ringde klockan åtta, utan ont i halsen, snabbt slänga i mig lite frukost och sedan ge mig ut på ett lite längre, lugnt pass med Alex Schulmans sommarprat i lurarna.
Ingenting blev som planerat.
Jag vaknade klockan nio, utan ont i halsen, segade vid frukosten och insåg att jag inte skulle hinna med något längre pass idag. What to do?
Eftersom jag har en träningsdejt med Ida inplanerad ikväll, var tanken att ta det just lugnt. Men, att ta det lugnt i några få kilometer kändes inte superkul, och något långt pass var inte att tänka på med tanke på vad klockan var.
Ut med Garmin till att söka satelliter, på med kläderna och ut i regnet utan plan. Under rundans första 500 meter bestämde jag mig för att springa 8 kilometer i 6 min/km, ungefär. Jag bläddrade febrilt igenom iPoden efter det planerade sommarpratet, men icke. Jag hade såklart missat att synkronisera iPoden med iTunes. Kvar att välja på var en hel massa The Ark-låtar. Hey Kwanagona dyker upp i lurarna, och den är ju perfekt att springa liiiite fortare till. Samtidigt ser jag en man en bit längre fram. Sagt och gjort. Tävlingsinstinkten tar vid. Det lugna passet blev inte superlugnt. Men det blev härligt!
Tid: 41:21 min
Distans: 8:01 km
Medeltempo: 05:09 min/km
/A.
Ingenting blev som planerat.
Jag vaknade klockan nio, utan ont i halsen, segade vid frukosten och insåg att jag inte skulle hinna med något längre pass idag. What to do?
Eftersom jag har en träningsdejt med Ida inplanerad ikväll, var tanken att ta det just lugnt. Men, att ta det lugnt i några få kilometer kändes inte superkul, och något långt pass var inte att tänka på med tanke på vad klockan var.
Ut med Garmin till att söka satelliter, på med kläderna och ut i regnet utan plan. Under rundans första 500 meter bestämde jag mig för att springa 8 kilometer i 6 min/km, ungefär. Jag bläddrade febrilt igenom iPoden efter det planerade sommarpratet, men icke. Jag hade såklart missat att synkronisera iPoden med iTunes. Kvar att välja på var en hel massa The Ark-låtar. Hey Kwanagona dyker upp i lurarna, och den är ju perfekt att springa liiiite fortare till. Samtidigt ser jag en man en bit längre fram. Sagt och gjort. Tävlingsinstinkten tar vid. Det lugna passet blev inte superlugnt. Men det blev härligt!
Tid: 41:21 min
Distans: 8:01 km
Medeltempo: 05:09 min/km
/A.
Stolt
Jag är så glad.
Carro har köpt löpardojor, kommer vara löptokig inom... låt oss säga 2 månader.
Johanna har joggat lite i USA.
Ida skulle ut en runda nu ikväll.
Britta skickade ett sms och skrev och tackade för att jag dragit med henne ut i lördags. Idag hade hon sprungit 3 km på egen hand.
Mer löpning åt folket, säger jag bara. Mer löpning åt folket. Snart blir det backintervaller.
/A.
Carro har köpt löpardojor, kommer vara löptokig inom... låt oss säga 2 månader.
Johanna har joggat lite i USA.
Ida skulle ut en runda nu ikväll.
Britta skickade ett sms och skrev och tackade för att jag dragit med henne ut i lördags. Idag hade hon sprungit 3 km på egen hand.
Mer löpning åt folket, säger jag bara. Mer löpning åt folket. Snart blir det backintervaller.
/A.
Ingen älg, ingen Björn
Nu har jag absolut inte tid att sitta vid datorn. Ändå sitter jag här. Och bloggar. Vad händer med mitt liv?
Har precis slängt i mig några mackor. Jobbade till klockan fyra, sedan blev det en liten runda på vägarna med min bästa kompis Garmin. Lyckades få med mig Britta på 3 kilometer i mitten av passet. Alltid lika trevligt med sällskap!
Nu är det lagfest som står på programmet. Ska vara klar att åka om ungefär en timme. Då ska träningskläderna och reflexvästen förhoppningsvis vara ersatta av något lite mer passande. ;)
Hade tänkt hänga med ut på Björn Rosenström. Har dock ångrat mig. Insåg att det inte är värt att lägga ut 200 kronor för att se en artist (?) vars texter så dåliga att man skäms (ja faktiskt). Kvällen kommer bli kalas ändå, med härliga lagkamrater, utan vare sig älg eller björn. Det är visst inte bara Rosenströms texter som är så dåliga att man skäms. Mina så kallade ordvitsar är inte heller riktigt okej ikväll, hehe.
Dagens pass:
Tid: 34:49 min
Distans: 06:00 km
Medeltempo: 05:47 min/km
/A.
Har precis slängt i mig några mackor. Jobbade till klockan fyra, sedan blev det en liten runda på vägarna med min bästa kompis Garmin. Lyckades få med mig Britta på 3 kilometer i mitten av passet. Alltid lika trevligt med sällskap!
Nu är det lagfest som står på programmet. Ska vara klar att åka om ungefär en timme. Då ska träningskläderna och reflexvästen förhoppningsvis vara ersatta av något lite mer passande. ;)
Hade tänkt hänga med ut på Björn Rosenström. Har dock ångrat mig. Insåg att det inte är värt att lägga ut 200 kronor för att se en artist (?) vars texter så dåliga att man skäms (ja faktiskt). Kvällen kommer bli kalas ändå, med härliga lagkamrater, utan vare sig älg eller björn. Det är visst inte bara Rosenströms texter som är så dåliga att man skäms. Mina så kallade ordvitsar är inte heller riktigt okej ikväll, hehe.
Dagens pass:
Tid: 34:49 min
Distans: 06:00 km
Medeltempo: 05:47 min/km
/A.
Ibland
Ibland är det väldigt skönt att sitta vid köksbordet med en kopp kaffe och slappa.
Ibland lockar inte två minusgrader och blåst. Råkallt, som vi smålänngar kallar det.
Ibland måste man helt enkelt tvinga sig ut, tvinga sig till att ta på träningskläderna. Inte för att träningen i sig inte lockar, men för att det ibland känns väldigt skönt att stanna kvar inomhus.
Idag var en sådan dag. Efter att jag ätit lunch blev jag sittande framför datorn ett tag. Det gemensamma träningspasset med Ida blev av olika anledningar inte av, så nu hade jag bara mig själv att träna med. Ensamlöpning stod alltså på schemat. Efter några timmar kom dock motivationen sakta men säkert tillbaka.
Tog bilen till samhället (eftersom mörkerlöpning, ensam, idag inte var särskilt lockande) och gav mig ut i kylan. Planen var att springa i lugnt tempo och försöka hålla nere pulsen. Med musik som sällskap de första kilometerna kom benen igång ordentligt och det kändes allmänt bra. Nu ångrade jag mig självklart inte! Till en början sprang jag lite i utkanten av samhället för att kunna lyssna på musik, eftersom jag idag körde på högtalarvarianten. Klant-Alek hittar inte hörlurarna, hrm... Sedan övergick jag till att lyssna på mina egna andetag, som idag var otroligt ljudlösa. Eller ljudlösa var kanske att ta i, men pulsen var låg och det var inte jobbigt på något vis.
Dryga 10 kilometer senare skuttade jag in i affären och köpte de sista ingredienserna till fisksoppan som skulle förtäras ikväll. & nu sitter jag här, mätt och glad, och tänker på hur underbart det är med löpning.
Tid: 01:01:35
Distans: 10:19 km
Medeltempo: 06:02 min/km
Nu ska jag göra armhävningar framför handbollen.
Trevlig kväll!
/A.
Ibland lockar inte två minusgrader och blåst. Råkallt, som vi smålänngar kallar det.
Ibland måste man helt enkelt tvinga sig ut, tvinga sig till att ta på träningskläderna. Inte för att träningen i sig inte lockar, men för att det ibland känns väldigt skönt att stanna kvar inomhus.
Idag var en sådan dag. Efter att jag ätit lunch blev jag sittande framför datorn ett tag. Det gemensamma träningspasset med Ida blev av olika anledningar inte av, så nu hade jag bara mig själv att träna med. Ensamlöpning stod alltså på schemat. Efter några timmar kom dock motivationen sakta men säkert tillbaka.
Tog bilen till samhället (eftersom mörkerlöpning, ensam, idag inte var särskilt lockande) och gav mig ut i kylan. Planen var att springa i lugnt tempo och försöka hålla nere pulsen. Med musik som sällskap de första kilometerna kom benen igång ordentligt och det kändes allmänt bra. Nu ångrade jag mig självklart inte! Till en början sprang jag lite i utkanten av samhället för att kunna lyssna på musik, eftersom jag idag körde på högtalarvarianten. Klant-Alek hittar inte hörlurarna, hrm... Sedan övergick jag till att lyssna på mina egna andetag, som idag var otroligt ljudlösa. Eller ljudlösa var kanske att ta i, men pulsen var låg och det var inte jobbigt på något vis.
Dryga 10 kilometer senare skuttade jag in i affären och köpte de sista ingredienserna till fisksoppan som skulle förtäras ikväll. & nu sitter jag här, mätt och glad, och tänker på hur underbart det är med löpning.
Tid: 01:01:35
Distans: 10:19 km
Medeltempo: 06:02 min/km
Nu ska jag göra armhävningar framför handbollen.
Trevlig kväll!
/A.
Lycka
När det började närma sig slutet av arbetsdagen förberedde jag mig på ett simpass. Superpepp på att träffa Malin, men inte fullt så pepp på att plaska omkring i en bassäng när det var strålande solsken ute. Eftersom Malin inte är riktigt löpfrälst (snart så!) tänkte jag att det skulle bli näst intill omöjligt att övertala henne att byta ut simningen mot löpning. Tänk så fel jag hade! Det gick lätt som en plätt att övertala henne att springa, med villkoret att hon skulle få bestämma tempot.
Sagt och gjort! Det blev en otroligt härlig tur med mycket prat om allt mellan himmel och jord. Mycket prat om jobb, mycket framtid och så extra mycket prat om en speciell sak som förhoppningsvis ska ske om ungefär ett år. Hoppas, hoppas, hoppas! Mer om det vid ett senare tillfälle...
Idag var första gången på länge som känslan infann sig. Känslan av att vara en maskin som bara går och går och går i all oändlighet. Känslan av att kropp och huvud inte riktigt hänger ihop. Att kroppen jobbar, men att huvudet inte märker av det. Den bästa av alla känslor i världen! Lycka! Jag älskar löpning!
Efter dagens runda:
Är himla stolt över Malin, som påstår att hon hatar att springa, men ändå klarade av lite drygt 7 kilometer utan några som helst problem. Du blir snart springtokig du med, Malin! :)
...Och så lite siffror:
Tid: 42:56 min
Distans: 7:10 km
Medeltempo: 6:03 min/km
Nu kommer strax Jacqueline hit och förgyller min kväll. Bra fredag!
/A.
Sagt och gjort! Det blev en otroligt härlig tur med mycket prat om allt mellan himmel och jord. Mycket prat om jobb, mycket framtid och så extra mycket prat om en speciell sak som förhoppningsvis ska ske om ungefär ett år. Hoppas, hoppas, hoppas! Mer om det vid ett senare tillfälle...
Idag var första gången på länge som känslan infann sig. Känslan av att vara en maskin som bara går och går och går i all oändlighet. Känslan av att kropp och huvud inte riktigt hänger ihop. Att kroppen jobbar, men att huvudet inte märker av det. Den bästa av alla känslor i världen! Lycka! Jag älskar löpning!
Efter dagens runda:
Är himla stolt över Malin, som påstår att hon hatar att springa, men ändå klarade av lite drygt 7 kilometer utan några som helst problem. Du blir snart springtokig du med, Malin! :)
...Och så lite siffror:
Tid: 42:56 min
Distans: 7:10 km
Medeltempo: 6:03 min/km
Nu kommer strax Jacqueline hit och förgyller min kväll. Bra fredag!
/A.
Effektiv afton
Hem från jobbet, in med de inhandlade varorna i kylskåpet. Därefter ut med Garmin på altanen för att söka satelliter. Under tiden byttes arbetskläderna ut mot underställ, pannlampan letades upp och pulsbandet kom på sin plats. Fem minuter efter att jag parkerade bilen på uppfarten befann jag mig på samma ställe igen, liggandes på marken på en isfläck. Mitt i denna extrema effektivitet hade jag lyckats förtränga att det faktiskt är is och snö på vägarna fortfarande. Typiskt.
Tid: 27:34 min
Distans: 5:15 km
Medeltempo: 05:21 min/km
Trots den urusla början blev det en härlig liten tur innan det var dags för en übersnabb dusch och matlagning. Kycklinggratäng, ris och sallad stod på menyn denna afton, och resultatet blev faktiskt riktigt gott! Jag tänkte dock inte riktigt på att små sår på händerna i kombination med chili inte är något superkombination. Resultat: Smärta.
/A.
Tid: 27:34 min
Distans: 5:15 km
Medeltempo: 05:21 min/km
Trots den urusla början blev det en härlig liten tur innan det var dags för en übersnabb dusch och matlagning. Kycklinggratäng, ris och sallad stod på menyn denna afton, och resultatet blev faktiskt riktigt gott! Jag tänkte dock inte riktigt på att små sår på händerna i kombination med chili inte är något superkombination. Resultat: Smärta.
/A.
Ingen dans på rosor, precis...
Som den inbitne bloggare jag nu börjar bli kommer här lite siffror från dagens pass:
Tid: 34:00 min
Distans: 5:98 km
Medeltempo: 05:41 min/km
Jag hade visst råkat förtränga gårdagens cirkelträning. Det var inte några lätta ben som flög fram på de isiga vägarna idag, kan jag meddela. Dagens pass var inte precis a piece of cake, inte en dans på rosor och inte heller lätt som en plätt. Någon som testat att springa med vikter på fötterna? Jag har inte testat, men kan tänka mig att det känns ungefär som det gjorde idag... T-u-n-g-t.
Tack för mig, hej.
/A.
Tid: 34:00 min
Distans: 5:98 km
Medeltempo: 05:41 min/km
Jag hade visst råkat förtränga gårdagens cirkelträning. Det var inte några lätta ben som flög fram på de isiga vägarna idag, kan jag meddela. Dagens pass var inte precis a piece of cake, inte en dans på rosor och inte heller lätt som en plätt. Någon som testat att springa med vikter på fötterna? Jag har inte testat, men kan tänka mig att det känns ungefär som det gjorde idag... T-u-n-g-t.
Tack för mig, hej.
/A.
Som ett barn på julafton
Det blev 3 kilometer löpning tidigare idag. 3 kilometer på en oplogad grusväg som var täckt av ett lager is och ett tjockt lager snö. Trots att både huvud och ben ville springa mycket längre, stannade jag faktiskt när min underbara Garmin pep till vid den tredje kilometern. Ska bli helt frisk innan jag utsätter kroppen för större ansträngning. Dagens extremt lugna pass var allt som behövdes för att göra denna onsdag till en bra onsdag. :)
Tid: 19:11 min
Distans: 3:00 km
Medeltempo: 6:23 min/km
10 sådana rundor, och Lidingöloppet är avklarat! ;)
Imorgon blir det jobb hela långa dagen och styrketräning på kvällen. Är himla sugen på att springa en liten runda innan jobbet också. Morgontröttheten brukar dock sätta stopp för sådana planer, hehe...
/A.
Tid: 19:11 min
Distans: 3:00 km
Medeltempo: 6:23 min/km
10 sådana rundor, och Lidingöloppet är avklarat! ;)
Imorgon blir det jobb hela långa dagen och styrketräning på kvällen. Är himla sugen på att springa en liten runda innan jobbet också. Morgontröttheten brukar dock sätta stopp för sådana planer, hehe...
/A.
Återkomsten.
Nu, mina damer och herrar, är det dags. Första träningspasset på en vecka inleds om cirka femton minuter. Jag är superpepp och förväntansfull. Vill hoppas högt av glädje! Hoppas jag gör det efteråt också. På isiga vägar med broddar under skorna ska det joggas några små kilometer. Njuta av att jag har ben som längtar efter att få springa, och att motivationen är på topp.
Motivationen har faktiskt inte alltid varit på topp. För ett år sedan var löpning fortfarande ett nödvändigt ont. Lite småroligt emellanåt, men mestadels jobbigt. En nödvändig del av försäsongsträningen. Sedan vände det. Löpningen blev rolig. Mer än rolig. Utmanande och utvecklande. Beroendeframkallande.
Alltså. Första träningspasset på en vecka. Ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för en träningsivrig människa.
/A.
Motivationen har faktiskt inte alltid varit på topp. För ett år sedan var löpning fortfarande ett nödvändigt ont. Lite småroligt emellanåt, men mestadels jobbigt. En nödvändig del av försäsongsträningen. Sedan vände det. Löpningen blev rolig. Mer än rolig. Utmanande och utvecklande. Beroendeframkallande.
Alltså. Första träningspasset på en vecka. Ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för en träningsivrig människa.
/A.
Årets första träningspass
Dagen blev inte riktigt som planerat. Skidbutiken i Nässjö har stängt pga. att det är så många som har beställt skidor, och det står inget datum för när de ska öppna igen. :/
Ida jobbade så det blev ingen längdskidåkning heller, men...
...jag var ute och sprang för första gången på evigheter! :)
Sedan min vad började krångla en vecka innan jag skulle sprungit Göteborg Halvmarathon i oktober har jag inte kunnat springa mer än några hundra meter innan det har känts som att någonting gått sönder i vaden. Den senaste inomhusträningen med fotbollen gick dock väldigt bra, och det kändes allmänt positivt. Nu, idag, sprang jag alltså för första gången på en månad. Och vet ni vad? (vad, höhö)
Jag kände absolut ingenting mer än ren lycka över hur underbart det är att springa!
Pulsen var skyhög och benen var lite småsega efter en helg med skidåkning, men känslan var fantastisk!
Tid: 23:39 min
Distans: 4:38 km
Medeltempo: 05:24 min/km
/A.
Ida jobbade så det blev ingen längdskidåkning heller, men...
...jag var ute och sprang för första gången på evigheter! :)
Sedan min vad började krångla en vecka innan jag skulle sprungit Göteborg Halvmarathon i oktober har jag inte kunnat springa mer än några hundra meter innan det har känts som att någonting gått sönder i vaden. Den senaste inomhusträningen med fotbollen gick dock väldigt bra, och det kändes allmänt positivt. Nu, idag, sprang jag alltså för första gången på en månad. Och vet ni vad? (vad, höhö)
Jag kände absolut ingenting mer än ren lycka över hur underbart det är att springa!
Pulsen var skyhög och benen var lite småsega efter en helg med skidåkning, men känslan var fantastisk!
Tid: 23:39 min
Distans: 4:38 km
Medeltempo: 05:24 min/km
/A.
