Återkomsten.

Nu, mina damer och herrar, är det dags. Första träningspasset på en vecka inleds om cirka femton minuter. Jag är superpepp och förväntansfull. Vill hoppas högt av glädje! Hoppas jag gör det efteråt också. På isiga vägar med broddar under skorna ska det joggas några små kilometer. Njuta av att jag har ben som längtar efter att få springa, och att motivationen är på topp.

Motivationen har faktiskt inte alltid varit på topp. För ett år sedan var löpning fortfarande ett nödvändigt ont. Lite småroligt emellanåt, men mestadels jobbigt. En nödvändig del av försäsongsträningen. Sedan vände det. Löpningen blev rolig. Mer än rolig. Utmanande och utvecklande. Beroendeframkallande.

Alltså. Första träningspasset på en vecka. Ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för en träningsivrig människa.

/A.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0