Underbart och frustrerande
Senare ikväll var jag och kollade när mina kära lagkamrater fixade 3 poäng mot ett inte helt enkelt motståndarlag! Härligt! Mindre härligt att tvingas sitta vid sidan av planen och kolla på. Så otroligt frustrerande! Allt jag vill är att få träna - kan jag inte bara få göra det?!
Ingenting har gått enligt planerna hittills i år, när ska det vända?
Var tillbaka på jobbet idag efter några dagars sjukskrivning. Trots att det inte var någon lång arbetsdag känns det rejält i foten just nu. 6 timmar på hårt golv är kanske inte helt optimalt. Dagens bästa stund var helt klart den 15 minuter långa fikarasten. Kaffe och sittplats.
Dagens träningspass: Drygt 500 meter på kryckor i extrem värme. Både jobbigt och svettigt.
Det var nog allt denna så kallade träningsbloggare hade att bjuda på i afton. Håll till godo!
/A.
Midsommarhelgen
Midsommarafton spenderades med tre förtjusande damer. Skratt och gråt, kan få sammanfatta den kvällen.
Midsommardagen spenderades med Britta och familj. Efter att ha ätit utsökt lasagne (finns det någonting godare?) åkte vi mätta och glada iväg till Växjö för att gå på bio. Jag tror att jag har varit på bio fler gånger i år än vad jag har varit sammanlagt under mina tidigare 19 år. Bio är min nya grej, verkar det som. Bad teachers, blev det den här gången. Kan meddela att jag inte stod för filmvalet den här gången heller.
Dagen då? Ett ord räcker - solen.
Helgens lilla minus syns på bilden nedan. Bilden ljuger dock lite. Den är tyvärr "ganska mycket blåare" idag. Nedrans fot!
/A.
Energi, tack!
En fotbollsträning och två sjukhusbesök senare sitter jag här med en lindad fot och ett par kryckor. En rejäl stukning och ett enligt läkaren, avslitet ligament gör att jag nu inte får belasta foten alls på några dagar, inte ens tänka tanken på att träna inom en vecka och antagligen kan komma igång lite smått om två veckor.
Nu lägger jag snart fotbollsskorna på hyllan för gott. Det är inte värt det.
Hur det går med huset som ska städas, maten som ska handlas och blommorna som ska plockas, är en annan femma. Ostädat, gamla rester och ingen midsommarkrans, kan ju också vara trevligt.
Återkommer när humöret åter igen är på topp.
Glad midsommar!
/A.
Supertusingar
Sitter kanske inte helt oväntat, och läser om New York nu. Trots att det är ett halvår kvar, känns det redan väldigt spännande. Var lite tveksamma till att åka just vid nyår med tanke på vädret, men efter att ha sett bilder från ett julpyntat New York, är alla tvivel borta. Det ser helmysigt ut! Jag vill verkligen åka skridskor i Central Park, det känns sådär typiskt New York i juletid á la amerikansk film. Om någon har något bra tips att dela med sig av, mottages det tacksamt!
Nehe, var det här en träningsblogg, eller hur var det? ;)
Igår trotsade jag mina supersega ben och programmerade in supertusingar i klockan. Under de första 10 minuterna tvivlade jag starkt på att det skulle bli något av de planerade intervallerna. Benen var precis lika sega som i måndags, om inte ännu värre. När mister Garmin räknade ner inför första intervallen hade jag dock inte särskilt mycket till val. Eller jo, möjligtvis två alternativ - springa eller skämmas. Valet föll på det första alternativet.
Körde 10 minuters uppvärmning, 100, 200, 300 och 400 meter med 30 sekunders jogg mellan varje intervall. Upprepade detta tre gånger, med 3 minuters serievila, innan jag i sakta mak joggade ner i 10 tråkiga minuter. Finns det någonting tråkigare än att jogga ner?
Kan börja med ett förtydligande innan jag ens nämner hur det gick - formen är inte vad den borde vara.
Men, det gick ändå bättre än vad det kändes som, insåg jag när jag förde över passet till datorn. Hade ställt in intervallerna på tempot 4,10-5,30 min/km. Väldigt stor skillnad, men visste inte alls hur det skulle kännas i kroppen. Det var ruskigt jobbigt emellanåt och jag ville faktiskt helst av allt avbryta vid flera tillfällen. Men, som alltid ändrar jag mig precis när jag är klar och har joggat ner. Då tycker jag helt plötsligt att det var ett superroligt pass. Flåsandet och det mentalt jobbiga med att veta att jag har 10 intervaller framför sig, är helt bortglömt. Som alltid. Kan tänka mig att jag inte är ensam om att känna såhär...?
Tempot då?
100 m. 4,09 min/km
200 m. 4,14
300 m. 4,24
400 m. 4,21
100 m. 4,11
200 m. 4,21
300 m. 4,28
400 m. 4,34
100 m. 4,14
200 m. 4,09
300 m. 4,19
400 m. 4,25
Med andra ord lyckades jag väldigt dåligt med att hålla ett jämnt tempo, vilket jag kände själv under tiden jag sprang. Positivt är att det ändå gick snabbare än vad jag trodde. Supertusing-debuten är avklarade och om jag känner mig själv rätt kommer det bli fler liknande pass i sommar. Det är ju faktiskt ganska skönt att plågas lite ibland, trots allt.
Sammanlagt blev det...
Tid: 46:10 min
Distans: 8,2 km
Medeltempo: 05,41 min/km
/A.
New York
NEW YORK ÖVER NYÅR med miss Malin! Kommer bli helgalet. Ännu galnare är att vi fick idén i slutet av förra veckan, blev seriösa i förrgår och att vi nu har bokat resan. Inget grubblande här inte, nej nej, nu kör vi!
/A.
Bildbevis
Vickan tar igen sig efter ett hårt träningspass.
Jag trodde att jag hade minst 10 bra bilder att visa upp. Det visade sig vara två. Man får vara glad för det lilla. Vi hade iallafall en trevlig eftermiddag. Allt som behövs är en boll och några roliga filurer, så är dagen gjord! :)
Har tränat även denna dag. Fotbollsträning och sedan ett varv på elljusspåret med Sandra. Extremt tunga vader idag, fick kämpa i varje steg. Imorgon väntar en ny dag med nya träningsmöjligheter och förhoppningsvis otroligt pigga ben!
/A.
Update
Igår var det match på programmet. Vinst med 4-1! :D Hur härligt som helst och för en gångs skull spelade vi riktigt bra! Det är så fantastiskt kul att spela fotboll när allting fungerar. Passningsspelet, närkamperna, målskyttet... Precis lika härligt som det är när det fungerar, precis lika frusterande är det när allting går fel oavsett vad man gör.
Nu hamnade jag här framför datorn istället för i löparskorna. Har jobbat delat pass idag och hade tänkt ta en runda efter att jag slutat ikväll. Skjuter faktiskt upp det till imorgon, har absolut ingen motivation just nu. I vanliga fall brukar jag strunta i det och ge mig ut ändå, men just ikväll struntar jag faktiskt i det. Regnet lockar inte det minsta.
Vad mer finns att förtälja? Något spännande är på gång inom kort, kan jag avslöja. Om det blir av, avslöjas nyheten till veckan.
To be continued... ;)
/A.
För att hålla balansen måste man fortsätta framåt
Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste man fortsätta framåt.
Albert Einstein. Att han var ett geni är redan bevisat, men meningen ovan bekräftar det ytterligare.
Att fortsätta framåt. Hur sjutton gör man det? Hur kan något så enkelt ibland kännas så svårt? Varför finns det tusental och åter tusental olika val? Varför vill jag göra så otroligt mycket och helst på samma gång?
Jag är en grubblare. En mycket kär vän sa till mig att jag grubblar för mycket. Att jag gör saker svårare än vad de är. Att jag bara måste bestämma mig.
Det kan gälla mycket. Just nu handlar det mest om framtiden. Utbildningar. Jobb. Fritid. Framför allt är det utbildningen som upptar mycket tid i tankarna. Åter igen handlar det om att jag vill så otroligt mycket.
Det är svårt att sortera tankarna ibland. Att veta vad man verkligen vill. Antagligen är det någonting man aldrig någonsin kommer veta helt och hållet. Det kanske är så att man måste chansa lite. Våga chansa för att kunna vinna.
En sak vet jag iallafall säkert. Stockholm blir aldrig min stad.
/A.
I hopp om att det var där skon klämde
Trots att vader och benhinnor inte riktigt är på min sida lyckades jag iallafall lyckats få till en runda nu ikväll. Invigde mina nya löparskor igår, under morgonjoggen (!) men kände mig inte riktigt nöjd med dem. Efter två kilometer började yttersidan av högerfoten göra fruktansvärt ont och krampa. Kämpade mig hem och krängde snabbt av mig skorna. Idag var det återigen dags för en test. Denna gång knöt jag inte skorna lika hårt i hopp om att det var där skon klämde, hehe. Det var det kanske delvis. Efter två kilometer tvingades jag stanna, ta av mig skon och sedan knyta den så löst att hälen glappade. Inte någon superhärlig löpkänsla med en glappande sko, men hellre det än en krampande fot.
Tid: 44:54 minuter
Distans: 8,00 km
Medeltempo: 05,37 min/km
Skorna ja. Som jag tidigare nämnt var inte jag och försäljaren riktigt överens om mitt skoval. Eller själva valet av skon överlät jag helt åt henne, hon fick ta fram de skorna hon ansåg passade mig utan att jag lade mig i. Däremot var vi sedan inte helt överens om storleken. Det skiljer väldigt mycket på mina fötter, mer än en storlek. Högerfoten är den mindre. Den storleken jag tyckte passade tyckte hon var alldeles för liten. Om jag skulle gjort som hon sa, skulle alltså min högerfot haft en sko med ungefär 2,5 centimeter över framtill. Eftersom jag redan har två par Nike-skor hemma, med mindre storlek än de jag köpte, kände jag mig ganska övertygad om att de skulle räcka i storlek. Ska tilläggas att hon till sist konsulterade en annan ur personalen som faktiskt var mer på min sida än på hennes.
Jag vann fighten, och åkte därifrån med skor i den storleken jag ville ha. Att högerfoten nu har krampat kan alltså inte bero på att skon är för liten, med tanke på att det är vänsterfoten som är den stora - och den sitter minsann som en smäck!
Så, slutskrivet om nörderiet med löparskorna.
Förresten, kameran är återfunnen. Nu är dock sladden borta.
/A.
Lattjo
Jag kom till och med ihåg att ta med mig kameran. Dessvärre är den nu helt borta. Kan omöjligt hitta den. Skulle verkligen behöva ha en sändare på min mobil, plånbok och kamera. Hur är det möjligt att vara såhär virrig? Det är ju nästan ett handikapp. Blir tokig på mig själv! Från och med nu ska jag bli lite halvt ordningsam och försöka ha hyfsad koll på mina saker.
Update:
Har nu letat efter kameran i 10 minuter. Verkligen letat överallt. Börjar fundera på om jag har tappat den...
Update nummer två:
Jag ger upp efter ytterligare 10 minuters letande. Bilder från dagens lilla träningspass kan eventuellt publiceras senare, om jag någontsin hittar kameran igen.
Införskaffade ett par nya löparskor igår, på Löplabbet i Jönköping. Jag kom dock inte riktigt överens med en ur personalen, mer om det vid ett senare tillfälle... Hoppas att rätt skor kanske kan hjälpa mina små vader lite. Det borde iallafall inte göra dem sämre. Eftersom löpningen stått stilla den här veckan med tanke på dagens inplanerade event är jag nu otroligt sugen på att springa. Kanske till och med kan få till ett litet pass innan jobbet...?
/A.
Stopp
Otroligt surt att inte kunna delta. Nu är det inte jag som är sjuk, utan Ida, men det drabbar oss båda. Är tacksam över att det inte är "riktiga" Vätternrundan idag. Tycker självklart ännu mer synd om Ida som ligger hemma och sjuk. Jag skulle ha kunnat cykla själv, men nej, det var aldrig något riktigt alternativ. Om det hade varit Vätternrundan som en del av Klassikern, hade jag cyklat själv alla gånger. Men Halvvättern var ändå mer som en kul grej och ingenting vi tog på så blodigt allvar, även om vi såg fram emot det väldigt mycket.
Nedrans, saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig. Saker och ting blir sällan som jag tänkt mig nuförtiden...
Nåväl. Nya tag, full fart framåt!
/A.
Derby
Känns så otroligt härligt att vi vann kvällens drabbning. Vi spelade allt annat än bra, men vann, det gjorde vi! Det var en typisk derby-match med riktigt grisspel. Inte mycket till spel från något håll. För våran del var det mest en enda lång kamp för att försvara vårt mål. Matchen slutade 0-1, skönt att få hålla nollan!
Här har det inte blivit mycket till uppdateringar den sista tiden. Har mest fokuserat på fotboll. Löpningen har tyvärr inte fått den uppmärksamhet man kan önska. Inte cyklingen heller för den delen. Men på söndag smäller det, förhoppningsvis. Ida har just för tillfället ont i halsen. Otroligt frustrerande. Varför just nu?! Om inte Ida är fit for fight vet jag faktiskt inte hur jag gör. Att åka själv till Motala och sedan cykla 15 mil på egen hand lockar inte särskilt mycket. Jag håller både tummar och tår och hoppas innerligt att de vita prickarna i halsen försvinner lika fort som de kom.
Införskaffade i ett par glasögon till cyklingen igår iallafall. Ett par otroligt fula sådana. Gula. Så nu är det bevisat - gult är fult. Bildbevis kommer inom kort.
/A.
Kaffepaus
Har varit dåligt med uppdateringar här på sistone. Har dock tränats en del ändå. I fredags efter jobbet gav jag mig ut och sprang en runda. Blev 8,5 underbara kilometer! Benen var lätta, vaderna smärtfria, andningen lugn och vädret helt fantastiskt! Kom hem kring halv tio och det var fortfarande över 20 grader. Kan man göra annat än att älska sommaren?
Igår gick jag inne och jobbade medan andra solade. Kändes lite surt, men var ändå en rolig dag på jobbet! Kändes inte helt okej i kroppen igår så stod över träning. Fick senare bekräftat att jag faktiskt hade lite feber, så känslan jag hade var inte helt fel. Av samma anledning står jag över träningen även idag och laddar inför match imorgon.
Om en vecka är det Halvvättern som gäller. Då önskar jag mig inte 25 grader och solsken. Då önskar jag mig 15 grader, vindstilla och en fantastisk känsla i kroppen!
Tillbaka till kaffet.
/A.
Fotboll och bio
Planering på kvällskröken
