Hej klassiker!

Den Svenska Klassikern är avklarad. Mot nya utmaningar!

Tankar om löpningen, kroppen och framtiden

För sisådär två månader sedan var jag på gång i löpningen, det gick bra, jag längtade till nästa pass och har nog aldrig varit i så bra form som då. Sedan kom krånglet som har ältats här i flera inlägg. Krånglet med foten och höften. För ett par timmar sedan sprang jag 5 kilometer. Det är en distans som är vansinnigt jobbig att springa fort, en distans där snabba tider både lockar och inspirerar mig. Jag tror inte att jag är någon långdistansare, trots mina långa ben och min i grunden ganska gängliga kropp. Det blir liksom lite för tråkigt. Ett långpass kan vara helt fantastiskt när den rätta känslan infinner sig och evighetsmaskinen till ben och hjärta jobbar tillsammans medan tankarna är på annat håll. Den känslan är fantastisk, men slitiga långpass med betongben och flåsig andning är inte någon personlig favorit

 

5 kilometer däremot, tror jag faktiskt att jag skulle kunna bli "bra" på. Nu pratar jag inte om bra som i "jättebra", men i bra som att kunna springa på tider en bit under 20 minuter. I våras lyckades jag klämma dit 19,52, vilket jag var och är väldigt nöjd med, men det var också utan någon direkt kvalitetsträning. 

 

Idag sprang jag 5 kilometer på mjuka grusvägar för att skona höften och ryggen. Det var varken kul, skönt eller lätt. Det var tungt, gick sakta och kändes pisstråkigt rent ut sagt. Att konditionen är en färskvara kan jag skriva under på! Men, som jag och min favoritbloggare Karin diskuterade på twitter - varför ska konditionen vara på topp nu egentligen? Jag har inga lopp att springa, inga tider att slå. Men jag vill ändå kunna springa i ett hyfsat tempo utan att bli jättetrött. 

 

Civilklädd och halvglad. 

 

Förutom att träna fotboll två gånger i veckan sprang jag 25-40 kilometer i veckan när jag kände att jag var på gång i löpningen, däribland ganska många pass med gansa bra kvalitet. Inte särskilt många kilometer, men bra mycket mer än septembers veckor bestående av 14, 4, 14 och 6 kilometer. Antal genomförda fotbollsträningar: 0.

 

Så snart foten och höften vill samarbeta med mig igen ska jag sakta men säkert ta tillbaka den förlorade konditionen. Utmana kroppen med varierad träning genom att åka skidor, springa och fortsätta med den nu väl invanda rutinen med styrketräning 2-3 gånger i veckan. Jag ska bygga en nedrigt stark grund för att kunna bli snabb och stark lagom till våren. Då nedrans ska jag under 20 minuter på 5 km, en bit under 45 minuter på milen och så ska jag ta revansch på Göteborgsvarvet. Jag ser verkligen fram emot att återigen kunna springa i 4:40-tempo utan att bli hur trött som helst. 

 

/A.

 

Det låter som du har en bra plan inför dina mål. Jag är galet omotiverad till löpning just nu så för tillfället hänger jag mest på gymmet och kör pass. Löpningen får vänta för GBG-varvet är ju ändå inte än på några månader :)

Ps. Vilken bra bild på dig!

Jag tycker det låter som en fantastiskt bra plan! Jag tycker precis som du att kort och fort är otroligt coolt och inspirerande och med tanke på hur mycket fart du har i kroppen tror jag att 5 och 10 km passar dig perfekt. Med lite kontinuerlig träning utan skadekrångel tror jag absolut att du kan göra neråt 40 min på 10 nästa år. Det tror jag verkligen! Rätt träning och lite tålamod så tror jag 2014 kan bli ett roligt år för dig :)

Btw, tack för omnämnandet. Jag blir typ jättegenerad! Och glad såklart :)

Bra plan, och kloka ord. Heja heja =)

Gör vad som är kul och funkar för dig nu!

Du kommer bli farlig i vår!!! Heja dig!

Jag håller på dig!
Kommer du klara galant! :)

Jag förstår precis vad du menar. Det är tråkigt att känna att man gör något "halvdant". Även om man fortfarande är grym så minns man sina glansdagar och vill liksom fortsätta och utvecklas och bli bättre. Och man vill att det ska vara kul. Det behöver inte vara lätt, men det ska kännas kul. Och går det inte så bra, ja, då blir det inte så roligt heller. Men, det brukar ändå vara värt att ta sig igenom de där tråkiga, tunga och jobbiga passen. Eller rehabpassen.

Det är kloka ord och starka ord. Krya på höften och ta hand om dig.

Låter som du har tänkt igenom detta och faktiskt har en fantastiskt bra och jäkligt realistisk plan! Så fort kroppen mår bra så är jag helt hundra att du kommer att krossa alla dina mål!!

Jäklar vad du är snabb! PS, Karin är min favoritbloggare också