När världen är som vackrast
En äldre man i affären går upp klockan tre varje morgon (natt?) för att världen är som vackrast då. Han tyckte att jag skulle testa att gå upp så tidigt en gång för att få se världen vakna till liv samtidigt som solen går upp.
Igår kväll ställde jag klockan på 03.00 och 03.30. Planen var att springa en runda för att sedan gå och lägga mig och sova några timmar till innan jobbet. Allt för att få se hur världen ser ut när den är som vackrast.
Klockan ringde och jag tittade ut. Det fanns inte minsta tillstymmelse till ljus, bara mörker. Jag somnade om och insåg sedan att jag hade valt helt fel dag. När klockan åter ringde vid 6-tiden masade jag mig upp och möttes av dimma. På grund av tidsbrist blev det en kortare morgonjogg. Närmare 6 kilometer strax under 30 minuter.
Efter en lång dag på jobbet ligger jag nu utslagen i soffan med en ungefär lika nyvaken look som när jag sprang min runda imorse. Före frukost och när klockan inte ens hunnit bli passera sju på morgonen, då bidrar man sannerligen inte till att göra världen vackrare. Men med ett par avslutande kilometer i 4,40-tempo bidrog jag i alla fall till att göra den lite snabbare...
/A.
Kommentarer
Postat av: Mari
Åh, underbart. Måste också göra en sådan runda någon dag... mitt i natten =)
Postat av: Louise
Gubben i affären kan nog ha rätt. Men sin sov-klicka à 'la skalman säger bara nej nej nej!! :0)
Svar:
Alexandra
Postat av: Anna
Wow, bra jobbat!
Trackback