Bitter

Skidåkning på programmet, ångrade mig i sista stund och bestämde mig för en löprunda. Första rundan utomhus på jag-vet-inte-hur-länge. Bra flow, otroligt bra och lätt känsla i kroppen. Oskottat övergångsställ. Hann inte ens reagera innan foten var stukad och den där fruktansvärda smärtan som jag känner igen alltför väl infann sig på en halv sekund.
 
1,8 kilometer, ett övergångsställe, en stukad fot, en frustande Alexandra som ligger på marken bredvid vägen och är så arg och har så ont att tårarna sprutar. 
 
Det går bra nu...
 
Tack till dig, du supersnälla kvinna, som såg den lilla incidenten och som vände med bilen, körde upp vid sidan av mig och sa "Vill du ha skjuts? Jag såg vad som hände, och vet hur det känns. Brukar också springa, och det är hemskt när det händer!"
 
Hoppas att dauerbindan kan göra mirakel med min rejält svullna fot. Är väl lika bra att skratta åt eländet, lika bra att all skit kommer på en gång så jag blir av med det...
 
/A.
 

Kommentarer
Postat av: Anna

Till en början måste jag bara säga att du peppar en något så otroligt när man läser din blogg, blir så inspirerad!
Sen har jag några frågor.. Jag har sprungit i något år och från början orkade jag inte ens 1km men nu kan jag springa 3km (en fis i rymden för dig förstår jag) men jag vill så gärna springa längre, men jag kan inte pressa mig själv till det. Utan när jag känner att jag är trött, ja då stannar jag. Vill kunna springa 5km, har du några tips på hur man kan gå till väga? Och andra tips för att träna sina ben effektivt! Tack på förhand!

Svar: Tack för kommentaren, kul att höra! :) Jag är verkligen ingen expert på ämnet, men skulle säga att det handlar om att bestämma sig innan för att inte stanna pga trötthet. Tänk en lyktstolpe eller ett hus i taket och utöka rundan sakta men säkert med några hundra meter. Så småningom har du dina 5 km - och glöm inte att det inte är farligt att bli trött! :)
Alexandra

2013-01-23 @ 15:44:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0