Att deala med sig själv

Hade tänkt mig ett lugnt pass idag. Har vader stela som stockar efter gårdagens match som resulterade i vinst! Måste vara skorna och underlaget i kombination med att man med fotbollsskor automatiskt springer helt och hållet på framfoten som gör att vaderna protesterar.

Det blev inte så värst lugnt. Det blev svettigt, flåsigt och minst sagt jobbigt - intervaller.

Helt spontant fick jag för mig att öka farten lite. 2*1000 meter med 500 meter lugnt emellan. Därefter 2*500 meter. Efter att det var avklarat hade jag drygt 2 kilometer kvar, samtliga meter uppför. Hjärnan var väldigt splittrad. Den ena delen försökte tvinga mig till att gå sista biten med motiveringen att jag faktiskt sprungit mycket fortare än planerat. Den andra delen av hjärnan manade på, och tyckte inte alls att det fanns något annat alternativ än att fortsätta.

Den andra delen vann. Slängde mig i gräset när jag kom hem, helt utpumpad med svetten rinnandes över hela kroppen.

Lägre puls och piggare ben nästa pass tack!

/A.


Kommentarer
Postat av: Marcus Å

Skönt när man får ett spontant intervallpass. Vad blir nästa träning då? Du är ute nu kanske? ;)

2012-08-21 @ 07:38:48
URL: http://abergmarcus.blogspot.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0