Hej klassiker!

Två dagar med två bra pass på gymmet och en träningsvärk som gör att jag hade stått upp och skrivit det här om det varit möjligt. 

 

I söndags var det dags för veckans benpass. Medan övriga i laget spelade fotboll höll jag och Lisa till i det lilla gymmet med grön heltäckningsmatta och gamla hederliga vikter som man får bygga ihop själv. Jag vågar inte springa inomhus på det hårda golvet än, så får snällt nöja mig med att styrketräna.

 

Först ut var en riktig killer för ben och rumpa - utfallsgång med tunga hantlar i korridoren. När man går där och kämpar med varje steg känns den där korridoren längre än någonsin förut. Samma känsla som den sista intervallen i en lång intervallstege. Efter långt fler utfallssteg än vad som är bekvämt, övergick vi till draken. Benen var ganska skakiga redan här, och det krävdes tidsinställda övningar för att orka fortsätta pressa på. 45 sekunder intensivt jobb, 15 sekunder vila med övningarna benböj med upphopp och höftlyft med vikt. 10 varv och benen och rumpa var helt fantastiskt trötta. Ytterligare 10 minuter med samma upplägg, men med två övningar för magen för att låta benen vila lite - russian twist och plankan i varianten där man går från att stå med armbågarna i marken till att stå med händerna i marken. Grymt jobbig övning! En runda med utfallssteg till och några minuter jägarvila, sedan var vi mer än klara. 

 

Träningsvärken är just nu helt otrolig. Brukar sällan få träningsvärk som är så koncentrerad till rumpa och baksida lår, men i söndags lyckades vi minsann. 

 

Avslutade sedan dagen hemma hos Ellie med det årliga julbadet. Några timmar i poolen, bastun och den obligatoriska tacopajen var som alltid ett lyckat koncept.

 

Gårdagens pass var av helt annan karaktär än söndagens benpass. Körde överkropp utan någon riktig struktur, men fick ändå till ett bra pass. I slutet fick jag för mig att maxa i bänkpress. Kanske inte optimalt med ett maxningsförsök i slutet av ett pass, men klarade i alla fall 42,5 kilo. Finns inga små vikter att tillgå, så nästa ökning fick bli 45 kilo, men där tog det stopp. Men, som jag sa igår: ge mig ett par veckor och en pigg kropp så ska de där 45 kilona upp.

 

/A.

2013 går mot sitt slut och det är dags att sammanfatta träningsåret. Med all träning dokumenterad på funbeat är det lätt att följa toppar och dalar, att läsa om riktiga bottennapp och den raka motsatsen när endorfinerna talar sitt tydliga språk efter riktigt lyckade träningstimmar.

 

Innan jag släpper loss siffernörden i mig kommer här år 2013 i skrift. Det är inte lätt att minnas ett helt år, men jag antar att det som finns kvar i minnesbanken är det som är värt att minnas. Årets bästa händelser, träningsmässigt, är ganska självklara. Jag är fortfarande lite förvånad över 19:52 på Drottning Margaretaloppets 5 kilometer. Träningspasset där milen avklarades på 44:44 tillhör också höjdarna, liksom det überjobbiga terrängspåret i Bredaryd som till sist landade på 32:54 (7,5 kilometer). Det sistnämnda tar priset i kategorin Årets jobbigaste träningspass. Det var helt enkelt vidrigt. 

 

Om vi lämnar den positiva sidan av året så finns det ju ett lopp som gick så otroligt dåligt att jag fortfarande inte riktigt vill prata om det. Det där Göteborgsvarvet tar priset i kategorin Årets platta fall där känslan av att vilja försvinna från jordens yta var närvarande under 21 kilometer + efterföljande timmar, veckor och nästan månader. Hur dåligt gick det då? För att få framhäva årets positiva stunder, antar jag att en tid som bevisar årets sämsta prestation bör finnas med i skrift. 1:58:30. 

 

Bortsett från löpningen har fotbollen ägnats x antal timmar (närmare bestämt 90 timmar och 5 minuter). Vi vann serien vilket var otroligt roligt, men jag skulle ändå vilja påstå att priset i Årets roligaste match tilldelas de båda matcherna mot Westbo United. Derbystämning, mycket publik och nervositeten hängde i luften. Första matchen vann vi på hemmaplan, medan bortamötet slutade med oavgjort. Ett oavgjort resultat i just den matchen kändes dock som något av en vinst där och då. Efter seriesegern fick vi kvala, men lyckades inte ta oss upp till division 1. Just då var det givetvis en besvikelse, men såhär i efterhand känns det ganska bra ändå faktiskt.

Och så har vi styrketräningen. Den som i början av året var ett nödvändigt ont. Jag avskydde att träna ben på grund av den efterföljande brutala träningsvärken och prioriterade bort all form av ryggträning. Någon gång i somras bestämde jag mig för att ta ben-, rygg- och bålträningen på allvar. Ett benpass i veckan har varit standard sedan dess, träningsvärken är inte längre lika brutal och jag känner mig framför allt betydligt mycket starkare. Jag vågar påstå att jag just nu är mitt starkaste jag hittills i livet. Det finns definitivt planer på att bli starkare, men jag är just nu väldigt glad över att jag har insett styrketräningens betydelse för att kunna prestera i övriga träningsformer. Att prestera är kanske lite luddigt uttryckt, men jag har insett att styrketräningen är avgörande om jag vill ha en kropp som ska hålla för fotboll och löpning. Jag har verkligen inte varit förskonad från skador det här året, men har förhoppningar om att mina 80 timmar på gymmet har lagt grunden för en hållbar(are) kropp framöver.

 

 

      

 

 

Inför 2014 har jag inga specifika löften, såsom detta årets "min egen vikt i bänkpress" - det misslyckas jag alltid med ändå. Jag lovar däremot att ta kroppens signaler på allvar, att inte genomföra träningspass av ren tjurighet/dumdristighet.

 

Mål inför 2014: Det är skillnad på löften och mål. Högt uppsatta mål är himla trist när man misslyckas, men ändå väldigt motiverande om de inte är helt orimliga. Mina mål inför 2014 är att springa ett flertal millopp och springa en bit under 45 minuter. Målet är att ta revansch på Göteborgsvarvet, att gå i mål med äran i behåll och få känna mig nöjd med ett resultat kring 1:45. Det sista målet är otroligt otippat, men jag tänker bannemig lära mig att crawla, nu har jag ju till och med en baddräkt att inviga. Jag hatar att simma, men det borde väl inte vara så svårt att lära sig att tycka om ytterligare en träningsform...?

 

Nya friska tag... mot 2014!

 

/A.

Igår sprang jag igen. Eller kanske joggade. Eller egentligen snarare varvade-löpning-med-gång i 5 kilometer. Det var en märklig dag vädermässigt med tät dimma hela dagen. Jag var ute på min runda kring halv två och såg inte många meter framför mig. Trots att jag bara springer 500 meter i taget njuter jag av att få röra på benen igen. Fokuserar extra mycket på löpsteget och känner efter hur höften känns i varje steg. Kom hem igen, åt mat och choklad (alltid denna choklad) och tog det lugnt. Och blev rastlös. Åkte då till gymmet och drog av ett 45 minuter långt pass bland vikterna. 

 

På juldagen körde jag och Lisa ett pass med den egna kroppsvikten som enda vikt. Klantarslet i mig tog dessvärre överhanden då jag slog i armbågen i en skivstång efter uppskattningsvis en minut. Kunde omöjligt göra armhävningar och liknande utan fick snällt hoppa upp på cykeln när det var dags att använda armarna. Jag kan avslöja att det var jobbigt ändå... Igår var dock armen tillbaka igen och jag kunde böja och lyfta utan större problem. Jag älskar verkligen att träna. Kan inte tänka mig ett liv utan att få springa, lyfta skrot eller sparka på en boll, men allra helst utövar jag alltihop i en enda härlig, ganska ostrukturerad röra. Och allra viktigast är nog den där löpningen. Eller kanske fotbollen, men det hör ju ihop på något vis.

 

Avslutar med ytterligare en bild från julaftonens juljogg. Skägg är att rekommendera i motvind och ösregn!

 

/A.

Klockan 06.15 var det dags för den numera traditionsenliga juljoggen. I spöregn iklädda tomteluvor och reflexvästar (obligatorisk!) joggade vi genom Ås. Två bilar och en tankbil var de enda som hade vaknat till liv, i övrigt var det helt tyst, mörkt och lugnt. Trots spöregnet var det en perfekt start på dagen, det har nu blivit en tradition jag aldrig kommer överge. 

 

Att föreviga det hela var inte det lättaste med tanke på avsaknaden av ljus och tidpunkten på dagen, men vi gjorde några tappra försök i alla fall. 

 

Sedan fortsatte dagen med julfirande med släkten, med julmat, Kalle Anka och julklappar. Och precis som jag och Malin konstaterade när vi pratade i telefon strax innan midnatt - julafton måste vara årets längsta dag...

 

/A.

Det behövs inte många minuter förrän svetten börjar rinna om den här kroppen. Inte många burpees förrän pulsen är en bra bit över vad som känns som bekvämt. 

 

Igår testade jag att springa för första gången på tre veckor. Varvade 500 meter löpning med 500 meter gång om vartannat i 6 kilometer. Jag vågar ännu inte säga hur det känns, men hoppas att höften är pepp på en snortidig och väldigt långsam juljogg imorgon bitti. Hemma efter min lilla tur övergick jag till köksgolvet och körde övningar med timern som riktmärke, var mer än lite småjobbigt om man säger så. Sedan bar det av till min broder tillsammans med mina andra bröder (med respektive och barn - jag har inte glömt er!) för det årliga julbaket. Vi kokade sirap, socker och smör i olika proportioner och med olika smak och resultat. Knäcken blev stenhård och fudgen skar sig, men resten blev helt klart godkänt och lite till.

 

Dagen har spenderats i det lilla köpcentrumet. Alltid lika trevligt när jag får ta på mig jobbkläderna och återse stamkunderna igen. Efter drygt 10 timmar bar det av hemåt igen och det vankades julmat. Men, jag ville ju gärna få röra lite på mig först, aktivera musklerna något och få pulsen att lämna vilopulsträsket. Så fick det bli. 25 minuter med ett hopprep som enda redskap. Mamma hade visst städat precis innan, får nog ta och torka golvet igen. Det är inte alltid fördelaktigt att ha nära till svett...

 

 

Jag har tänkt. Har precis avslutat en kurs i Consumer behaviour där bland annat social medias påverkan på vårt köpbeteende har behandlats. Jag tänker dock mer på social medias påverkan i stort. 

 

Att vi påverkas av allt vi ser och läser är självklart. Medvetet eller omedvetet, men påverkade blir vi. Sociala medier och bloggar förmedlar ju allt som oftast den där fantastiskt positiva bilden av livet, som i övrigt kanske inte alltid är lika fantastiskt.

 

Med julen på intåg har träningsbloggar och tidningsomslag lite liknande strategi. "Så behåller du formen i jul". Jaha? Vad är det som skiljer julen från alla andra dagar om året? Att "hålla formen" på julafton är precis samma sak som att "hålla formen" på en helt vanlig tisdag en helt vanlig vecka. Att äta lite extra, eller annorlunda mat än vanligt är ingenting som förändrar formen. Det handlar om en helg! Sedan, efter jul, kommer de klassiska tidningsomslagen "Så får du bort julkilona". Vilket nytänkande, vilken revolutionerande marknadsföring!

 

Men så har vi bloggarna. Träningsbloggarna. De väldigt bra, de som skriver om härliga och mindre härliga träningspass i skogen, på gymmet eller i simhallen. Som skriver om hög puls, svett, tunga löpsteg och träningsglädje. Som inte bryr sig om antal kalorier i en skiva julskinka eller hur många minuter löpning det krävs för att kunna äta två prinskorvar extra utan dåligt samvete.

 

Och så har vi de andra. De som "trotsar julbordet", som struntar i att äta janssons frestelse för att den innehåller grädde, trots att det tillhör favoritmaten. Som äter en proteinshake till frukost istället för risgrynsgröten som övriga familjen äter.

 

Allt det här läser vi. Påverkas, medvetet eller omedvetet. Jag har ägnat eftermiddagen åt att läsa x antal träningsbloggar och har sett väldigt många fler bilder på Celcius än på ett hederligt glas mjölk. Har rensat bort några bloggar från bloglovin även om de flesta jag hade där sedan tidigare tillhör den första kategorin jag beskrev. Jag vill inte påverkas av märkliga dieter och träningspass som endast existerar för att kunna äta ett par prinskorvar på julbordet. Jag vill inspireras av härliga träningspass, av människor som är genuint intresserade av träning, inte av någonting annat.

 

/A.

 

Äntligen hemma!

 

Efter den värsta veckan någonsin sett till graden av stress har jag nu landat i de smålänska skogarna. Jag har svårt att sätta ord på vad jag känner just nu. Är så ofantligt trött, både fysiskt och mentalt, trots att jag knappt tränat någonting i veckan. Med dagar fyllda av plugg, stress och press känner jag mig nu helt tom. Efter gårdagens tenta väntade dessutom bokföring, det sista för det här året som jag och Hannah inte haft tid att göra innan. Fick såklart migrän, inte ett dugg förvånad, men än dock lika jobbigt. Efter några timmar sömn och x antal tabletter var huvudet bra nog att bokföra några timmar. Hemfärden blev framskjuten idag och jag ägnade istället kvällen med Hannah. Denna fantastiska brud som ska till Kina ett halvår. Tror att hennes framtida frånvaro är bidragande till tomheten jag känner just nu. Ett helt halvår utan en person som jag har träffat i princip varje dag i 1,5 år. Otaliga filmkvällar, promenader och skrattanfall. Vi har följt tröttheten den här veckan genom att ta kort varje kväll. Man kan tydligt se hur tröttheten utvecklat sig, och hur nätter med 3-6 timmars sömn i kombination med 15 timmars plugg/dag har förvandlat oss till vrak. Sannerligen inga vackra bilder, men ibland måste man visa upp the ugly truth. Den sista bilden är tagen vid 19-tiden igår och är nog det yttersta beviset på att sömn behövs.

 

Hur som helst. Julen är tydligen här, har absolut igen julkänsla men det kanske kommer efter ett par dagars avkoppling på hemmaplan. Imorgon är det dags för det årliga julbaket med mina bröder, det kan kanske höja julkänslan något. Annars är sömn och mat högsta prioritet. Jag som alltid är hungrig och som aldrig tackar nej till mat har inte kunnat äta som vanligt i veckan. Har helt enkelt inte varit hungrig och blivit illamående vid blotta tanken på mat. Märkligt hur påverkad man kan bli av stress. 

 

Tog farväl till Friskis för en månad framöver innan jag satte mig i bilen och åkte hemåmt tidigare idag. Ett benpass med squats av olika slag, utfall, draken och lårpress (?). Motsvarigheten till klipp i steget, vad är det på gymmet? Den motsvarigheten fanns där inte riktigt idag, av förklarliga skäl. Blev än dock ett svettigt och jobbigt pass och jag gick därifrån som en lite gladare människa. Det är även dags att smyga igång med löpningen nu. Har inte sprungit ett steg på tre veckor och är spänd på hur det kommer kännas i höften. Men först, ska jag sova...

 

/A.

 

Veckan vi har bävat inför är här. Med besked. Efter att ha sovit mellan 01 och 05 inatt är jag helt fantastiskt trött. B-uppsatsen är inlämnad, hemtentan är inlämnad, men inte får jag vila för det. Nej, nu ska det skrivas en review på en annan persons hemtenta och en presentation och opponering av B-uppsatsen ska förberedas. Sedan, opponering och presentation på torsdag förmiddag, följt av seminarium i den andra kursen på eftermiddag. En salstenta på fredag och sedan, äntligen (!) kan jag sätta punkt för den här terminen. 

 

Det är tur att jag inte titulerar mig hälsobloggare (höhö). Hinner knappt sova, knappt träna och äter riktigt dåligt då matlagning inte prioriteras. Med socker och kaffe klarar man allt! 

 

Var på gymmet en sväng innan, men det verkar som att all energi gått åt till tankeverksamhet. Mjölksyra av ingenting och kände mig nästan lite hängig efter ett tag. Avslutade passet efter 35 minuter och begav mig hemåt istället. Håller tummar och tår för att jag inte blir sjuk nu, det skulle ytterligare förvärra denna misär till vecka. 

 

Sådär ja, då var detta positiva inlägg till ända! ;) Avslutar med en bild från en av de bättre dagarna den här terminen. Snart, snart, snart sa jag testa att springa igen, och snart, snart, snart har jag åter lite fritid att spendera på vad-tusan-som-helst.

 

 

Pluggandet behöver jag inte skriva om, mer än att vi har hemtenta på måndag, det säger nog allt om pluggintensiteten just nu. Men dagens träningspass, det är värt några ord!

 

45 minuter med fokus på extremt få övningar. Den första är en övning jag inte har gjort särskilt mycket, men som är så himla kul. Marklyft. Jag gillar verkligen Friskis, men utrymmet vid skivstängerna är lite begränsat, vilket gör att det är svårt att köra marklyft med korrekt teknik och således helt utan stress en vanlig måndagkväll när det kryllar med folk. Idag däremot, var det helt perfekt. Vi var tre personer i utrymmet vid skivstängerna och jag kunde ha fullt fokus på rygg, ben, mage och skivstång. Mycket att tänka på, men det känns så himla bra när tekniken sitter. Körde ganska många repetitioner på ganska låg vikt, får se om träningsvärken avslöjar dagens aktivitet imorgon... Därefter körde jag bänkpress, rygglyft och så några minuter i SkiErgen. Det var de väl investerade 45 minuterna det. 

 

Nu ska jag ägna mig åt soffan och Så mycket bättre och några minuter plugg till. Trevlig kväll!

/A.

Dagens benpass hade samma upplägg som onsdagens pass, med 45/15 sekunder, 5 övningar och 5 varv. 25 svettiga minuter. Dagens övningar:

- Knäböj med skivstång

- Knäböj med kettlebell (sumo)

- Utfall (höger)

- Utfall (vänster) ((surprise! ;) ))

- Raka marklyft

Kul med sällskap, och en väldigt bra start på dagen. Uppvärmningen ackompanjerades dessutom av Luciatåget på SVT, alltid lika mysigt med lucia. 

Eftersom min datorsladd är snodd, tvingas jag återigen bjuda på extremt dåliga mobilbilder. Håll till godo! 

När jag är sliten mentalt blir det sällan några riktiga fullträffar på gymmet. Att räkna reps funkar inte, jag kan inte ta ut mig fullständigt på det sättet om inte huvudet är med mig. Då är det fantastiskt att jobba efter tid. 45 sekunder hårt jobb, 15 sekunder vila. Sammanlagt 28 omgångar (fråga mig inte varför, men var inställt sedan tidigare) och därmed också 28 riktigt effektiva och svettiga minuter. Efteråt lite plankor och rehab för höften. Dagens övningar fokuserade på överkroppen efter att jag sett ett par bilder på någorlunda välformade armar från i somras. Kände hur de förtvinade i samma stund som jag såg bilderna och planerade därför in styrketräning idag istället för den tänkta turen på motionscykeln. 

Nåväl, dagens övningar:

- hantellyft åt sidan.

- mage på bänk (raklång på rygg, upp och ner med benen).

- hantellyft och bicepscurl i kombinationsövning.

- dips på bänk.

- bicepscurl med skivstång.

Svettigt och kul. Och huvudet blev lite piggare samtidigt som kroppen blev tröttare - mission completed.

Nu återstår det bara att kolla på ett avsnitt av julkalendern innan jag säger god natt. Lär inte bli några problem att somna idag heller....

/A.

Helgen har spenderats på hemmaplan, behövde ett avbrott från långa dagar på biblioteket. Fredagen spenderades hos Malin, i lördags jobbade jag, var på gymmet med en fd arbetskompis och visade lite övningar (kul!) och åkte sedan till Emelie på kvällen. Matlagning och prat i soffan i många timmar. Välbehövlig avkoppling helt enkelt! Och så igår, var jag uppe på fotbollsträningen. Pratade med kära lagkamrater och satte mig sedan på cykeln.

Cykeln ja... Jag var hos naprapaten i fredags. Min sätesmuskel är inte vad den borde vara. Löpförbud i några veckor. Besvikelsen är stor givetvis, men nu nedrans ska jag ta det här på allvar och inte springa en meter förrän det känns helt bra.

Fick även ett positivt besked i slutet av förra veckan. Extrajobbet jag sökte... Jag fick det!

En rörig vecka med många toppar och dalar är slut, och måndagen är här med besked. Laddar med pepparkakor inför ett gymbesök och har sedan planer på att att improvisera fram en vegetarisk rätt som jag har stora förväntningar på. 

Det var en liten uppdatering om stort och smått. Gymmet kallar!

/A.

Träningen den här veckan har sett ut såhär:

Måndag: Gym, fokus på få övningar med många repetitioner.

Tisdag: Motionscykel, crosstrainer och så lite mage/rygg.

Onsdag: Simning. Ett fruktansvärt dåligt pass som passar bättre i kategorin "motion" än "träning".

Efter söndagens inomhusträning är jag tillbaka på ruta ett med höften. I måndags gjorde det ont även när jag gick men ju längre tiden går, desto bättre blir den. Har insett att den inte kommer bli bra på egen hand och har därför kontaktat en naprapat inriktad på idrottsskador som jag ska besöka imorgon. Håller tummar och tår för att hon ska kunna råda bot på skiten. Fick ett tips på Twitter om att testa att springa riktigt, riktigt sakta, är tydligen flera med höftproblem som inte får problem vid långsam löpning. Får se om jag vågar mig på att testa en långsam kilometer och se om den smärtfria långsamma löpningen skulle fungera även för mig.

Nu väntar en dag med intervjuer till b-uppsats, uppsatsskrivande, dela ut flygblad med fotbollen och så ett benpass efter det. Beräknad middag: klockan 22:00. ;)

/A. 

Jag och min vapendragare var en runda på Stensö i förmiddags. Solen sken och det var riktigt varmt. Fantastiskt härligt, även om det inte är det väder jag egentligen vill ha den första december. Det var riktig trängsel idag (nåväl, så trångt det blir ute i skogen) då det var tipspromenad. Vi struntade dock i den, och ägnade oss istället åt att fota lite. Eller rättare sagt, jag sprang omkring som ett fån och Hannah hade kameran i högsta hugg. Det är verkligen ingen enkel match att få till vettiga kort på mig när jag springer, det är ett som är säkert. Resultatet blev väldigt varierande, men vilken känsla jag hade i kroppen idag, kände mig som en kalv på grönbete när jag skuttade fram på olika stigar. Glädje.