Det är november!
IDAG ÄR DET DEN FÖRSTA NOVEMBER!!!
Idag ska kylen och frysen åter fyllas upp och jag kan summera en oktober där 800 kronor har spenderats på mat. Det som återstår på oktobers matkonto är en krona. Jag försökte köpa en bit center för min allra sista slant men upptäckte till min stora besvikelse att bara själva påsen kostar en krona.
Det har varit en tuffare utmaning än jag trodde. Jag har under månaden som gått lagt största delen av pengarna på mejeriprodukter och grönsaker. De sista två veckorna har grönsakerna inte getts lika stort utrymme i budgeten och särskilt inte nu i veckan när 25 kronor återstod. Kött har i pincip inte inhandlats alls, sammanlagt en falukorv och en förpackning kycklingfilé. I övrigt har de röda linserna fått stå för basen i köket.
Jag har givetvis haft en del i frysen, men inte alls så mycket som övriga utmaningsdeltagare. Jag passade på att frosta ur frysen igår då endast fyra saker fanns kvar bland all is: en matlåda linsgryta, en förpackning persilja, en förpackning dill samt ytterst lite wokgrönsaker.
I kylskåpet finns: ketchup, senap, chilisås, röd currypasta, pesto, olja, bregott, flytande smör, tomatpuré, soja, en liten slatt äppelmos och ett par potatisar. That's it.
Jag och Jossan klarade båda av att leva på 800 kronor och ska iväg till affären snarast möjligt. Hannah och Linda däremot, kastade in handduken i måndags. Två vinnare, två förlorare. Och givetvis kommer detta påpekas vid varje lämpligt tillfälle.
Det kommer dröja länge innan jag går med på en liknande utmaning igen. Den dagen det händer ska jag definitivt passa på att ha en godisfri månad samtidigt, för så otroligt irriterande det har varit att veta att jag nu i veckan inte kunde köpa ägg på grund av att jag köpte en hel del godis de första veckorna när pengar fortfarande fanns att tillgå. Idag däremot, ska både ägg och godis inhandlas. Innan dess ska jag iväg till sjukhuset och röntga foten.
Allt jag vill ha just nu är en tallrik som liknar den här nedan. Det ska definitivt ordnas innan kvällen är slut.
/A.
#sockerfriaugusti
Ja, sorgligt men sant.
Tillsammans med fyra andra tappra kämpar är det en sockerfri augusti som gäller. Inget godis, inga kakor, ingen glass. Inte heller någon sylt, ketchup, sockrad yoghurt eller liknande. För mig, som är ständigt godisätande, är det här en rejäl utmaning. En dag av 30 har gått, och dagen har bjudit på mer än en frestelse. Nummer ett: att jobba i en mataffär med lösgodiset cirka två meter från kassan. Nummer två: kexpaketet på fikabordet. Nummer tre: mammas hembakade kakor i frysen. Men, so far, so good. Varje gång jag varit lockad att äta en bit center har jag istället tagit en klunk vatten.
Och så nu, höll jag faktiskt på att trilla dit, helt omedvetet. Mamma hade köpte hem Messmör, något som jag inte smakat på många, många år. Tog förpackningen och stoppade mig själv i sista sekund. 5 % socker - inte tillåtet.
Skulle någon vilja hoppa på detta tåg är ni hjärtligt välkomna, använd hashtaggen #sockerfriaugusti i diverse sociala forum. 30 dagar är 0,8 % av 10 år. 99,2 % av de resterande 10 åren är det fritt fram att frossa i socker. Saken är biff - let's do this!
/A.
Uppföljning av utmaning
Utmaningen av annorlunda karaktär har nått någon form av slut. Igår var Dagen D. Dagen då armarna återigen skulle mätas för att se om armhävningar och dips i massor, gett något resultat.
Tro det eller ej, men måttbandet visade skillnad!
Pappret med måtten nu hänger i Carros skåp på jobbet, så jag kan tyvärr inte skriva ut de exakta måtten här. Jag ökade iallafall med 1 cm på högernoch 1,5 cm på vänstern. Carro hade även hon ökat mer på vänstern än på högern. Kanske att armhävningar och dips kan göra armarna mer "jämna"?
Eftersom vår utmaning har mötts av massiv kritik av alla i vår närvaro, har vi verkligen gått in för det härmed liv och lust. Man kan kanske misstänka att måttbandet inte spändes lika hårt den här gången, som förra, att vi myglar för att överbevisa alla kritiska ögon. Men nej, icke!
Jag kan garantera att det inte har fuskats, här har det bara gjorts en himla massa armhävningar!
Utmaningen fortsätter i ytterligare två veckor, men med ett nytt inslag. Vi vill ju inte vara som alla andra, jag och Carro. Vi vill inte stå med hantlar eller skivstänger och pressa, så därför har vi uppfunnit ett nytt sorts redskap. Plastspann med två mjölpaket i. Ska lyftas ett ännu ej bestämt antal gånger varje dag. Fånigt? Ja. Tungt? Ja, efter ett tag. Kul? Absolut.
Det mesta blir faktiskt roligt med Carro, allt från mjölpaketlyft till skvallrande om ditten om datten och hetsiga diskussioner om Bonde söker fru. Nu fortsätter alltså utmaningen i ytterligare två veckor - nu kämpar vi på med mjölpaketen, Carro!
Innan mjöl-lyftet börjar ska jag njuta av en kopp kaffe och choklad. Fredagsmyyyys!
/A.
Tro det eller ej, men måttbandet visade skillnad!
Pappret med måtten nu hänger i Carros skåp på jobbet, så jag kan tyvärr inte skriva ut de exakta måtten här. Jag ökade iallafall med 1 cm på högernoch 1,5 cm på vänstern. Carro hade även hon ökat mer på vänstern än på högern. Kanske att armhävningar och dips kan göra armarna mer "jämna"?
Eftersom vår utmaning har mötts av massiv kritik av alla i vår närvaro, har vi verkligen gått in för det härmed liv och lust. Man kan kanske misstänka att måttbandet inte spändes lika hårt den här gången, som förra, att vi myglar för att överbevisa alla kritiska ögon. Men nej, icke!
Jag kan garantera att det inte har fuskats, här har det bara gjorts en himla massa armhävningar!
Utmaningen fortsätter i ytterligare två veckor, men med ett nytt inslag. Vi vill ju inte vara som alla andra, jag och Carro. Vi vill inte stå med hantlar eller skivstänger och pressa, så därför har vi uppfunnit ett nytt sorts redskap. Plastspann med två mjölpaket i. Ska lyftas ett ännu ej bestämt antal gånger varje dag. Fånigt? Ja. Tungt? Ja, efter ett tag. Kul? Absolut.
Det mesta blir faktiskt roligt med Carro, allt från mjölpaketlyft till skvallrande om ditten om datten och hetsiga diskussioner om Bonde söker fru. Nu fortsätter alltså utmaningen i ytterligare två veckor - nu kämpar vi på med mjölpaketen, Carro!
Innan mjöl-lyftet börjar ska jag njuta av en kopp kaffe och choklad. Fredagsmyyyys!
/A.
Utmaning vecka 6
Det blir inte alltid som man tänkt sig. Inför den här veckan hade jag tänkt få ihop betydligt fler kilometrar än förra veckan. Ett långpass var inplanerat, och även ett pass på gymmet igår. Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Jag har inte känt mig hundra den här veckan. Lyckades nog (peppar, peppar, ta i trä) mota bort förkylningen innan den bröt ut men har ändå känt mig lite hängig emellanåt. Jag valde därför att vila hela fredagen och lördagen för att ge kroppen lite extra tid för återhämtning.
Kostmässigt har den här veckan varit helt åt skogen. Jag brukar vara ganska noga med att få i mig bra mat som är bra för kroppen. Godis på helgen är helt okej, men gårdagen var allt annat än okej. Jag ersatte riktiga måltider med godis och fika. Så onödigt!
Nåväl. Alla veckor kan inte vara superbra. Nya tag inför nästa vecka, då ett riktigt långpass ska bli av, no matter what. Träningsglädjes utmaning är antagen. Min utmaning mellan den 4 och 10 februari är att spränga mitt distansrekord, som faktiskt inte är längre än en halvmara. Minst 22 kilometer ska alltså springas!
Några ljuspunkter finns ju trots allt, när jag tänker efter. Inför nästa vecka tar jag med mig känslan efter torsdagens träning. Först 8 kilometer i hyfsad fart på förmiddagen, följt av 7 kilometer med Ida på kvällen - utan trötta ben! :) Dagens fotbollsträning var också en ljuspunkt. När de andra värmde upp inne i hallen, skonade jag mina vader från det hårda golvet och träningscyklade i 30 minuter. 30 minuter! Det är mycket för att vara Alek på en träningscykel vill jag lova!
Vecka 5 har sett ut såhär:
- 20,7 km löpning
- 40 minuter styrketräning
- 1 timme fotbollsträning (inomhusfotboll)
- 30 minuter på träningscykel
- 30 armhävningar varje dag, förutom i onsdags
Nya tag mot en ny vecka! Må träningstimmarna bli många och härliga!
/A.
Jag har inte känt mig hundra den här veckan. Lyckades nog (peppar, peppar, ta i trä) mota bort förkylningen innan den bröt ut men har ändå känt mig lite hängig emellanåt. Jag valde därför att vila hela fredagen och lördagen för att ge kroppen lite extra tid för återhämtning.
Kostmässigt har den här veckan varit helt åt skogen. Jag brukar vara ganska noga med att få i mig bra mat som är bra för kroppen. Godis på helgen är helt okej, men gårdagen var allt annat än okej. Jag ersatte riktiga måltider med godis och fika. Så onödigt!
Nåväl. Alla veckor kan inte vara superbra. Nya tag inför nästa vecka, då ett riktigt långpass ska bli av, no matter what. Träningsglädjes utmaning är antagen. Min utmaning mellan den 4 och 10 februari är att spränga mitt distansrekord, som faktiskt inte är längre än en halvmara. Minst 22 kilometer ska alltså springas!
Några ljuspunkter finns ju trots allt, när jag tänker efter. Inför nästa vecka tar jag med mig känslan efter torsdagens träning. Först 8 kilometer i hyfsad fart på förmiddagen, följt av 7 kilometer med Ida på kvällen - utan trötta ben! :) Dagens fotbollsträning var också en ljuspunkt. När de andra värmde upp inne i hallen, skonade jag mina vader från det hårda golvet och träningscyklade i 30 minuter. 30 minuter! Det är mycket för att vara Alek på en träningscykel vill jag lova!
Vecka 5 har sett ut såhär:
- 20,7 km löpning
- 40 minuter styrketräning
- 1 timme fotbollsträning (inomhusfotboll)
- 30 minuter på träningscykel
- 30 armhävningar varje dag, förutom i onsdags
Nya tag mot en ny vecka! Må träningstimmarna bli många och härliga!
/A.
Utmaning av annorlunda karaktär
Sådär, då var lunchen avklarad. Blev avokado, keso, kassler och champinjoner stekta med vitlök - helt okej lunch faktiskt. Lagom mättande för att orka träna senare.
Stod på jobbet och plockade upp lite varor innan när jag fick en snilleblixt! En utmaning! Jag fick en idé om att se hur mycket resultat lätt styrketräning kan ge på två veckor. Efter att ha berättat om min idé för Carro var hon kanske mindre förtjust, men efter lite övertalning var hon med på noterna.
Vi har idag mätt våra överarmar, när vi spänner dem, och jämfört höger och vänster arm. Tanken är nu att vi ska göra minst 30 armhävningar eller 40 dips varje dag, och sedan göra en ny mätning om två veckor. Förhoppningsvis har omkretsen ökat något. Carro är muskulös redan nu, men jag har en del att jobba på där. Det skiljde två centimeter i omkrets mellan höger och vänster arm på mig, kan man verkligen vara så mycket starkare i högern? Alternativt så mycket svagare i vänstern.
Det blir en lite annorlunda utmaning i alla fall, som varken tar lång tid eller är särskilt jobbigt. Ska bli kul att se om det ger något resultat.
Vad tror ni? Är det möjligt att se resultat genom så enkel styrketräning på bara två veckor?
/A.
Stod på jobbet och plockade upp lite varor innan när jag fick en snilleblixt! En utmaning! Jag fick en idé om att se hur mycket resultat lätt styrketräning kan ge på två veckor. Efter att ha berättat om min idé för Carro var hon kanske mindre förtjust, men efter lite övertalning var hon med på noterna.
Vi har idag mätt våra överarmar, när vi spänner dem, och jämfört höger och vänster arm. Tanken är nu att vi ska göra minst 30 armhävningar eller 40 dips varje dag, och sedan göra en ny mätning om två veckor. Förhoppningsvis har omkretsen ökat något. Carro är muskulös redan nu, men jag har en del att jobba på där. Det skiljde två centimeter i omkrets mellan höger och vänster arm på mig, kan man verkligen vara så mycket starkare i högern? Alternativt så mycket svagare i vänstern.
Det blir en lite annorlunda utmaning i alla fall, som varken tar lång tid eller är särskilt jobbigt. Ska bli kul att se om det ger något resultat.
Vad tror ni? Är det möjligt att se resultat genom så enkel styrketräning på bara två veckor?
/A.
