Återkomst
Man ska inte ropa hej förrän man hoppat över bäcken, men wooohoooo, återkomsten på gymmet imorse gick grymt bra! Axlar, armar och mage var dagens fokus. Hannah var vid min sida och kämpade på efter mina instruktioner. Alltid kul med sällskap på gymmet, speciellt de dagar då motivationen inte är på topp.
Började med 20 minuter på cykeln och fortsatte sedan med:
Tricepspress i kabelkross, 4 set, 8 reps
Hantellyft åt sidan (jösses, SOM det bränner i axlarna!), 2 set, 12 reps
Bicepscurl med skivstång, 3 set, 8 reps
Bänkpress, lägre vikt med 3 set, 12 reps
2 magövningar som jag inte minns namnet på
Draken (främst för balansen och fotens skull)
Avslutade sedan med ytterligare lite bicepscurl med tyngre vikt (bara för att det är så fantastiskt kul) och balansövningar för foten, samt förebyggande övningar för de så ofta krånglande vaderna.
1 timme senare lämnade vi gymmet och återvände till läsningen av Service Management. Nu väntar en förhoppningsvis mycket inspirerande föreläsning.
Det som syns här nedan är vår nya grej, fantastiskt goda "deff-bollar" med dadlar, proteinpulver, kaffe, havregryn, rullade i kokos och proteinpulver. Helt seriöst, lika goda som vanliga chokladbollar!
/A.
Återkommande sjukstuga
Tror jag lämnar bloggen för ett par dagar och återvänder när jag återvänt till träningen. Just nu är det feber, halsont och huvudvärk som stör min träning. Otroligt tacksam över att det kom nu och inte om 5 veckor. Dock ingen skidåkning i helgen, som jag hade planerat och verkligen behövt. Det pratas om mildväder nästa vecka, må meteorologerna ha fel.
Hann med en fotbollsträning innan jag blev sjuk. Med en hårt tejpad, närmast gipsad fot, entrade jag konstgräsplanen. Dagen efter var foten väldigt sliten, men det var det värt... för det var verkligen kul att återse fotbollen! Ser fram emot nya rutiner innehållandes fotbollsträningar även här i Kalmar.
Så, låt det här gå över snabbt nu. Jag ligger mycket hellre totalt utslagen en dag istället för att vara halvkrasslig en vecka.
På återseende!
/A.
Sakta men säkert
Jag är på g igen! Mycket mat, sömn och ofantligt stora mängder kaffe har gjort att jag åter igen börjar se saker från den ljusa sidan. Energin är tillbaka både i det vardagliga livet och i träningen. Foten repar sig, har just inhandlat skadetejp och ska ägna resterande del av eftermiddagen åt att läsa instruktioner om hur man tejpar fötter på bästa sätt. Även om jag har tejpat den varje träning och match i snart två års tid, har jag ännu inte lärt mig att göra det riktigt bra själv.
Tisdagens och onsdagens träning har blivit på gymmet, med fokus på cykling för att få igång blodcirkulationen i foten och för att få lite konditionsträning med tanke på avsaknaden av löpning. Igår följdes cyklingen upp med styrketräning för mage och rygg, och träningsvärken är inte nådig idag! Sådär vansinnigt påtaglig att det till och med gör ont i magen om jag nuddar den med fingret. Och nu överdriver jag faktiskt inte.
Annars har Kalmar bjudit på ruskigt kallt, men härligt väder idag. Promenaden mellan biblioteket och skolan var minst sagt uppfriskande.
/A.
Bitter
Skidåkning på programmet, ångrade mig i sista stund och bestämde mig för en löprunda. Första rundan utomhus på jag-vet-inte-hur-länge. Bra flow, otroligt bra och lätt känsla i kroppen. Oskottat övergångsställ. Hann inte ens reagera innan foten var stukad och den där fruktansvärda smärtan som jag känner igen alltför väl infann sig på en halv sekund.
1,8 kilometer, ett övergångsställe, en stukad fot, en frustande Alexandra som ligger på marken bredvid vägen och är så arg och har så ont att tårarna sprutar.
Det går bra nu...
Tack till dig, du supersnälla kvinna, som såg den lilla incidenten och som vände med bilen, körde upp vid sidan av mig och sa "Vill du ha skjuts? Jag såg vad som hände, och vet hur det känns. Brukar också springa, och det är hemskt när det händer!"
Hoppas att dauerbindan kan göra mirakel med min rejält svullna fot. Är väl lika bra att skratta åt eländet, lika bra att all skit kommer på en gång så jag blir av med det...
/A.
När luften går ur och allt går på autopilot
Det är svårt att beskriva känslan i kroppen just nu. En otroligt intensiv vecka där allt fokus låg på fredagens tenta. När så mycket energi går till en specifik sak som sedan råkar gå käpprätt åt skogen, är det svårt att ladda om batterierna och fokusera på annat. En omtenta är inte hela världen, det är det faktiskt inte, men jag är ju inte den som ska misslyckas.
Har svårt att hitta motivation just nu. Det känns som att allt går på autopilot. Jag känner inte för att träna, men jag gör det ändå. Jag känner inte för att plugga, men jag gör det ändå. Den där autopiloten alltså, den finns där på gott och ont. I fredags gick jag till gymmet, ställde mig på löpbandet med Greyhound på repeat i lurarna, stirrade på en punkt i väggen och bara sprang. Tills svetten hade förändrat färgen på tröjan och frustrationen lämnat kroppen. Inget roligt pass, men det fyllde sin funktion, lika mycket fysiskt som psykiskt.
Igår kopplades autopiloten åter in. Åkte till Nybro och åkte några varv på skidorna. Svårt att förklara även det här, men det kändes som att all energi som lagts på tankeverksamhet tagit bort kraften från musklerna. Gav upp efter 45 minuter. 45 minuter är alltid något, även om jag hade behövt minst det dubbla. Gör ett nytt försök imorgon om jag känner för det, autopiloten ska få vila ett par dagar nu...
/A.
Jan. 18, 2013
Många timmars plugg i veckan resulterade i en mindre bra skriven tenta av undertecknad. 100% säker på omtenta, men jag är ganska okej med det just för tillfället, var ingen överraskning precis.
Slut i kropp och själ, men tänkte ändå försöka ge mig iväg till gymmet en sväng. Har bara blivit två pass i veckan, ett styrkepass och ett pass på löpbandet - mer har faktiskt inte hunnits med. Ska ta igen de förlorade träningstimmarna nu i helgen tänkte jag.
Här nedan, lite bilder från veckan som gått, som nästan uteslutande har spenderats på biblioteket... Storhandling, fika-låda, ett tomt bibliotek framåt kvällskvisten och en Hannah. Bilder som representerar veckan ganska bra...
Trevlig helg! Här ska det tränas och sovas ikapp.
/A.
Protein och skidåkning
Mycket flängande fram och tillbaka de senaste dagarna. Åkte hem i torsdags för att jobba ett par dagar och passade även på att spela lite fotboll i snön på en konstgräsplan. Åkte tillbaka efter jobbet igår och är nu på plats i min lilla lägenhet.
Snön har åter kommit till stan, så i förmiddags blev det en runda till Nybro för att testa spåren där. På grund av viss tidspress blev det bara drygt en mil, men det är i alla fall bättre än ingenting - och lär kännas i axlarna imorgon. Stakåkningen går ganska bra, men att diagonala är verkligen inte min grej. Så frusterande att jag inte kan få kläm på det, jag springer bara fram på något lustigt sätt. Ur min synvinkel mindre lustigt givetvis, men jag kan tänka mig att det är ganska underhållande att titta på.
Fick sedan besök av Hannah. På programmet stod tentaplugg, och det blev det också. Eftermiddagen och kvällen har haft vissa inslag av prat, mat och film, men det får vara okej när det är den stora vilodagen. Vi hann även med att testa det nya proteinpulvret som beställdes i förra veckan. Konstateras kan att det var otroligt mäktigt och att det inte riktigt var så likt chokladpudding som alla så glatt skrivit i diverse forum. ;) Det känns dock som ett bra alternativ till en macka i farten i stressen mellan skola och träning.
Till veckan blir det fullt fokus på plugg inför fredagens skräck-tenta. Tänkte även hinna med lite fotboll, lite löpning, lite styrka och lite skidåkning. Tur att jag, vis av erfarenhet, redan på förhand vet att det knappast aldrig blir riktigt som planerat när jag är i farten...
/A.
Husmor
Tillbaka till vardagen på östkusten. Kom hit i söndags kväll och har sedan dess hunnit med att fylla upp både kyl och frys och komma in i pluggandet ordentligt igen. Igår spenderades två timmar framför spisen i sann husmorsanda. Fick ihop...
...ett filmjölksbröd.
...hemmagjort äppelmos att ha på frukostgröten.
...och inte mindre än fem matlådor innehållandes pastagratäng med kassler. Det är vid sådana tillfällen som igår, som en diskmaskin hade varit mer än välkommet.
Fortsatte sedan till gymmet där jag fick trängas med otroligt mycket människor. Många julkilon som skulle bort, och kroppar inför beachen var i full gång att formas. Längtar tills nyårslöftena är brutna och vikterna åter igen går att använda utan att behöva stå i kö.
40 effektiva minuter med fokus på skidåkarmusklerna, innan duschen och soffan fick min fulla upmärksamhet.
Har nu åter hamnat i soffan, med Den nya ekonomistyrningen i knät. Snabb blogg-paus, sedan åter till böckerna - och förhoppningsvis en runda i löparskorna senare ikväll.
/A.
Kari Traa
Jag har helt glömt bort att skriva ett litet inlägg om understället från Kari Traa som jag och Jessica blev uvalda att testa. En underställströja och ett par hotpants i en betydligt mycket roligare färg än de gamla vanliga svarta underställen jag annars springer i.
Vad jag tycker? Jag tycker att det är snyggt, och är nöjd med främst hotpantsen som klarade av kraftprovet att hålla den lilla bakdelen varm under skidåkning i närmare 15 minusgrader. Det jag gillar med tröjan är att den är lång i ärmarna, men om man inte stoppar in den i byxorna så glider den upp väldigt lätt. I och för sig ett problem som är enkelt att åtgärda. På det stora hela är jag nöjd med understället, skönt och snyggt - som det ska vara.
/A.
Plankan i procent
Upp och hoppa kör just nu en rolig och nyttig tävling som går ut på att göra ett maxtest i plankan, rapportera in tiden och sedan rapportera in den förhoppningsvis lite bättre tiden man lyckas ådstadkomma den 31 januari. Bäst utveckling i procent vinner.
Jag som är supersvag i bålen behöver verkligen en tävling för att komma igång med plankandet. Så urbota jobbigt och tråkigt, men så viktigt. Nu ska här plankas dagligen, vare sig jag vill eller inte.
Mitt maxande tills jag föll ihop med en darrande mage landade på 1:52. Om knappt en månad, ja då nedrans ska jag stå i minst en minut till.
/A.
Terapi
Känslan av trötthet efter 12 timmars jobb och ett huvud som är minst lika trött som kroppen. Det är då chokladen och soffan känns lockande. Men det är också då som löpningen är den allra bästa medicinen. Det är det överlägset bästa sättet att rensa huvudet och få jobbiga tankar att försvinna.
Med ögon som avslöjar tröttheten.
På med kläderna och iväg med bilen för att åka ner till samhället och därmed slippa den 400 meter långa raksträckan här hemma. Klockan 20.45 hade klockan hittat satelliterna och jag rullade igång. 7 kilometer på egen hand och sedan hängde Malin med på de sista 3,5 kilometerna. 7 kilometer med podcast i öronen för att undvika tankar. Bara lyssna och sätta den ena foten framför den andra utan att tänka eller känna. Enda tanken som gick utanför podcastens ord var den om att högerskon var för hårt knuten - då vet man att löpningen är bra terapi.
Sedan några minuters prat med Malin under de sista kilometerna innan vi skiljdes åt igen. En löprunda för huvudets skull snarare än för kroppens. Hade någon sagt det för några år sedan hade jag skrattat. "Springa för att rensa huvudet?! Springer gör man för att man måste under försäsongen". Då var den 3 kilometer långa "vattentornsrundan" veckans värsta plåga. Nu, något som ibland går före soffhäng.
/A.
Årets första kilometer
Efter en dag med lite jobb och ett väldigt trevligt besök hos förra arbetskompisen Carro och hennes überhärliga lilla son, tog det en och en halv timme efter att jag fått på mig träningskläderna tills dess att jag lyckats förflytta mig från köksbordet ut i "kylan". Underligt att det ska vara så segt att komma ut ibland.
Inte särskilt jobbigt, men inte heller särskilt roligt. Att springa där det finns belysning är ju ett måste för min del, vilket betydde att det blev ett antal vändor fram och tillbaka på en 400 meter lång raksträcka. 6,55 km á 5:21 och nu sitter jag här och för över rundan till datorn. Årets första kilometer.
Sviterna från ett dansgolv...
Kvällens utmaning var att undvika vänstersvängar i alla vändningar, eftersom foten inte riktigt är återställd än. Rakt fram är inga problem, men vid svängar säger fotknölen ifrån. Spelade fotboll igår utan några större problem, men efteråt värkte det lite i den. Känns lite oroande inför den kommande skidåkningen, men eftersom jag kan springa ganska obehindrat med den borde det inte vara någon större fara.
/A.
Nyårslöftet
Ett mycket trevligt nyårsfirande och en mindre produktiv nyårsdag. Ett nyårslöfte och många timmars sömn senare är jag nu redo att kicka igång det här året. Ska börja med att försöka dämpa ångsten genom att ägna dagen åt att plugga, för att sedan belönas med fotbollsträning på konstgräs ikväll.
Jag borde haft några bilder från nyårsafton att bjuda på här, men det är sämre med den saken. Kan istället slänga upp en bild på årets första fika - det är nog så viktigt! Årets första fika, och säsongens förmodligen sista lussekatt.
Nyårlöftet? Jag lovar att under 2013 bli snabbare, uthålligare, och jag ska klara min egen vikt i bänkpress.
Mål? Nej, nej. Inga mål här inte, här är det löften som gäller.
/A.
