Julledighetens träning

Igår sprang jag igen. Eller kanske joggade. Eller egentligen snarare varvade-löpning-med-gång i 5 kilometer. Det var en märklig dag vädermässigt med tät dimma hela dagen. Jag var ute på min runda kring halv två och såg inte många meter framför mig. Trots att jag bara springer 500 meter i taget njuter jag av att få röra på benen igen. Fokuserar extra mycket på löpsteget och känner efter hur höften känns i varje steg. Kom hem igen, åt mat och choklad (alltid denna choklad) och tog det lugnt. Och blev rastlös. Åkte då till gymmet och drog av ett 45 minuter långt pass bland vikterna. 
 
På juldagen körde jag och Lisa ett pass med den egna kroppsvikten som enda vikt. Klantarslet i mig tog dessvärre överhanden då jag slog i armbågen i en skivstång efter uppskattningsvis en minut. Kunde omöjligt göra armhävningar och liknande utan fick snällt hoppa upp på cykeln när det var dags att använda armarna. Jag kan avslöja att det var jobbigt ändå... Igår var dock armen tillbaka igen och jag kunde böja och lyfta utan större problem. Jag älskar verkligen att träna. Kan inte tänka mig ett liv utan att få springa, lyfta skrot eller sparka på en boll, men allra helst utövar jag alltihop i en enda härlig, ganska ostrukturerad röra. Och allra viktigast är nog den där löpningen. Eller kanske fotbollen, men det hör ju ihop på något vis.
 
Avslutar med ytterligare en bild från julaftonens juljogg. Skägg är att rekommendera i motvind och ösregn!
 
           
 
/A.

Kommentarer
Postat av: Sofia

Låter som du fått till skön träningen ändå. Skönt att du kan röra dig lite iallafall, trots att du har ont. Har missat vad som hänt med din höft, men hoppas det blir bra snart.

Svar: Ja jag ska inte klaga alltför mycket, det går ju framåt nu i alla fall. :)
Alexandra

2013-12-28 @ 12:29:21
URL: http://lifeaccordingto.blogg.se/
Postat av: Emma

Skönt att få vara ute o röra på sig. Och det låter klokt att ta det i etapper och verkligen känna efter med höften. Tråkigt när det bråkar, men det är som det är.
Kan bara hålla med. Vad skulle livet vara utan träning? Nu har det blivit ovanligt mycket vila för min del, men det blir så ibland (när man tar felsteg på löparrundan tillexelmpel..). ;)

Svar: Ja verkligen trist, men det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. :) Snedsteg ja, det händer så lätt. Hoppas det är en mildare variant av stukning iaf!
Alexandra

2013-12-29 @ 00:18:13
URL: http://semmla.shapemeup.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0