Hej klassiker!

Utmaningen av annorlunda karaktär har nått någon form av slut. Igår var Dagen D. Dagen då armarna återigen skulle mätas för att se om armhävningar och dips i massor, gett något resultat.

Tro det eller ej, men måttbandet visade skillnad!

Pappret med måtten nu hänger i Carros skåp på jobbet, så jag kan tyvärr inte skriva ut de exakta måtten här. Jag ökade iallafall med 1 cm på högernoch 1,5 cm på vänstern. Carro hade även hon ökat mer på vänstern än på högern. Kanske att armhävningar och dips kan göra armarna mer "jämna"?

Eftersom vår utmaning har mötts av massiv kritik av alla i vår närvaro, har vi verkligen gått in för det härmed liv och lust. Man kan kanske misstänka att måttbandet inte spändes lika hårt den här gången, som förra, att vi myglar för att överbevisa alla kritiska ögon. Men nej, icke!

Jag kan garantera att det inte har fuskats, här har det bara gjorts en himla massa armhävningar!

Utmaningen fortsätter i ytterligare två veckor, men med ett nytt inslag. Vi vill ju inte vara som alla andra, jag och Carro. Vi vill inte stå med hantlar eller skivstänger och pressa, så därför har vi uppfunnit ett nytt sorts redskap. Plastspann med två mjölpaket i. Ska lyftas ett ännu ej bestämt antal gånger varje dag. Fånigt? Ja. Tungt? Ja, efter ett tag. Kul? Absolut.

Det mesta blir faktiskt roligt med Carro, allt från mjölpaketlyft till skvallrande om ditten om datten och hetsiga diskussioner om Bonde söker fru. Nu fortsätter alltså utmaningen i ytterligare två veckor - nu kämpar vi på med mjölpaketen, Carro!



Innan mjöl-lyftet börjar ska jag njuta av en kopp kaffe och choklad. Fredagsmyyyys!
/A.