Är det kanske dags att lägga skorna på hyllan?
Förra året bestämde jag mig för att sluta spela fotboll.
Det gick lite sisådär med det beslutet.
Efter några månader var jag tillbaka i fotbollsskorna, med en fot som inte ville spela fotboll och en vad som endast ville samarbeta med den icke-samarbetsvilliga foten. Kort sagt, 2011 var idrottsskadornas år.
Fick tillbaka både mina skadade kroppsdelar och min motivation. Och här är vi alltså nu. Mars 2012, en månad till seriepremiär och ingenting vill fungera! Dagens match gick stundtals bra, men på det hela taget var det katastrofalt dåligt, och där är jag själv medräknad i allra högsta grad! Jag avskyr känslan av att spela dåligt, men samtidigt inte kunna göra någonting åt det. Gaaah, jag blir tokig!
Träningsmatcher är visserligen träningsmatcher, men snart måste någonting hända om inte skorna ska få ta plats på hyllan igen. Tävlingsmänniskan i mig skriker av frustration, och den andra delen av mig blir mest less. Så mycket tid, men till vilken nytta?
Jag har dock världens härligaste lagkompisar! Utan er hade jag aldrig fortsatt spela fotboll, det är ett som är säkert. Hoppas innerligt att det vänder snart. Att glädjen kommer tillbaka, och vinsterna med den.
På återseende!
/En trött A. med huvudvärk.
Det gick lite sisådär med det beslutet.
Efter några månader var jag tillbaka i fotbollsskorna, med en fot som inte ville spela fotboll och en vad som endast ville samarbeta med den icke-samarbetsvilliga foten. Kort sagt, 2011 var idrottsskadornas år.
Fick tillbaka både mina skadade kroppsdelar och min motivation. Och här är vi alltså nu. Mars 2012, en månad till seriepremiär och ingenting vill fungera! Dagens match gick stundtals bra, men på det hela taget var det katastrofalt dåligt, och där är jag själv medräknad i allra högsta grad! Jag avskyr känslan av att spela dåligt, men samtidigt inte kunna göra någonting åt det. Gaaah, jag blir tokig!
Träningsmatcher är visserligen träningsmatcher, men snart måste någonting hända om inte skorna ska få ta plats på hyllan igen. Tävlingsmänniskan i mig skriker av frustration, och den andra delen av mig blir mest less. Så mycket tid, men till vilken nytta?
Jag har dock världens härligaste lagkompisar! Utan er hade jag aldrig fortsatt spela fotboll, det är ett som är säkert. Hoppas innerligt att det vänder snart. Att glädjen kommer tillbaka, och vinsterna med den.
På återseende!
/En trött A. med huvudvärk.
Kommentarer
Postat av: Johanna
Jag kan inte annat än hålla med dig Alek, vet inte hur många gånger jag har tänkt att det är lika bra vi lägger ner laget istället.. så tråkigt att spela när ingenting fungerar.. Men jag säger som dig Alek, nu NEDRANS ska det fungera!!!!
Trackback
