Hopp om livet
Yes! Plötsligt händer det! Idag vaknade jag upp, visserligen med feberfeeling a la ohärligt blöta lakan (sorry för infon) men febern är nu i princip borta och huvudvärken jag har dragits med de senaste dygnen har också försvunnit. Kvar är bara en matt kropp som inte fått i sig särskilt mycket energi de senaste dagarna och en rejäl förkylning. Just nu struntar jag i att jag har en hosta som får mig att känna som att jag kan hosta upp mina lungor vilken sekund som helst. Idag sitter jag upp i soffan, jag har ork nog att plugga och jag känner mig levande igen! Få saker slår känslan att vara näst intill feberfri efter riktigt hög feber.
Jag märker hur jag börjar tillfriskna när matbilderna på instagram inte längre framkallar kräkreflexer, när jag är tillbaka och läser träningsbloggar och längtar efter att få träna igen. Snart så!
/A.
Nu nedrans ska det tentapluggas! Kruxet är att jag måste klara den här tentan om jag vill ha kvar valmöjligheten att springa eller inte springa Göteborgsvarvet eftersom omtentan är den 17 maj. (Hur kan de inte kolla upp viktiga löplopp när de planerar tentor? ;)) Just nu är varvet visserligen otroligt långt bort, inte bara på grund av mitt nuvarande tillstånd, men jag vill verkligen inte begränsas av en omtenta. Nu nedrans ska förlorad pluggtid tas igen!
Bilden här nedan har ingenting med dagen att göra. Men den livsglädjen som finns i den bilden från förra sommaren, den känner jag bannemig idag. Det finns hopp om livet!
Jag märker hur jag börjar tillfriskna när matbilderna på instagram inte längre framkallar kräkreflexer, när jag är tillbaka och läser träningsbloggar och längtar efter att få träna igen. Snart så!
/A.
Kommentarer
Postat av: pilla
Skickar lite pluggpepp, du har jag iaf en bra morot för att få toppresultat!
Trackback
