Fåfänga och ärtiga pass

Hemma för en helg i de västra delarna av Småland. På schemat står två dagars jobb på julmarknad, samt årets andra och sista årsfest. En bra helg med andra ord!
 
Morgondagens årsfest är med bland annat brudarna här ovan. Alla återseenden är bra återseenden!
 
Idag är det vilodag från träningen, blir nog en runda imorgon innan det blir jobba av. Igår däremot, fick jag till två pass. Ett på morgonen som var halvt ofrivilligt, då jag lämnade in min bil på lagning och inte hade så mycket till val - ville jag komma hem, fick jag använda den egna maskinen. Så det fick bli lite löpning innan frukost, 4,7 km i 04.56 min/km. Och sedan på kvällen lurade Linda med mig och Hannah på ett pass på gymmet; intervall-flex. Det kändes extremt mycket Friskis&Svettis på det där ärtiga sättet som jag har lite svårt för. Första delen av passet var helt okej, kondition och styrka kombinerades på olika sätt i olika tidsintervaller. Den andra delen fokuserade på rörlighet, vilket kanske i och för sig är bra för mig som inte direkt är känd för att vara varken akrobatisk eller vig, men herre min jösses så tråkigt!

Det var förmodligen de tråkigaste 20 minuterna jag någonsin har spenderat i en träningssal. Det enda underhållande var Hannahs otroligt skeptiska och uttråkade min i spegeln, önskar jag hade haft iPhonen med och kunnat föreviga detta ögonblick av total tristess.
 
Men, på något sätt tog det, för idag har träningsvärken uppenbarat sig i vissa utvalda kroppsdelar. Men det är nog bara att inse, jag är ingen gruppträningsmänniska. Skivstångspassen gillar jag, men i övrigt håller jag mig nog hellre till gymmet där jag kan härja fritt vikterna och slippa ägna tid åt meningslösa indianhopp med en ledare som hojtar "Kom igen hörrni, lite till orkar ni! Vi klarar hela vägen ut!" Inget ont om varken ledaren eller träningsformen i sig, men det passar inte riktigt mig.
 
Slitet på gymmet har i alla fall gett liiite resultat. Den bästa motivationen är att se skillnad, i alla fall när det gäller muskler som inte påverkar varken löpningen eller den kommande skidåkningen nämnvärt. Får helt enkelt erkänna att fåfänga är drivkraften när det gäller biceps. Med denna suddiga formcheck önskar jag er en trevlig helg!
 
 
/A.

Kommentarer
Postat av: Cecilia

Men, schyssta armar!

2012-11-18 @ 14:12:25
URL: http://motnyamaraton.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0